Det offentliga utvecklingsbiståndet har ökat sedan millennieskiftet, vilket även gäller bistånd som går via FN. En allt större andel av givarnas stöd till FN:s fonder och program har under det senaste årtionde givits i form av öronmärkta stöd. Andelen öronmärkt stöd uppgår nu till nära 80 procent, vilket kan jämföras med 58 procent år 2007. […]
Avhandlingens syfte är att svara på frågan: har utländskt bistånd inverkan på lokal miljöförstöring, särskilt avskogning, i mottagarländer? Studien kopplar geokodade data om biståndsprojekt i Uganda till satellitdata med hög upplösning om avskogning under tidsperioderna 2000 till 2014, vilket skapar unik data över avskogning. Resultat i huvudsak Studien visar att biståndsprojekt har en inverkan på […]
För många hushåll i utvecklingsekonomier är klimatchock, ekonomisk instabilitet, sjukdom och konflikt en del av vardagen. Utan tillgång till formella försäkrings- och kreditmarknader innebär det en begränsad förmåga att jämna ut inkomstfluktuationer, vilka i sin tur kan leda till allvarliga välfärdseffekter. Denna avhandling undersöker de antropometriska effekterna bland barn till följd av exponering för gräshoppangrepp. Med hjälp av […]
Tiden är mogen för en övergripande färdplan för ett evidensbaserat antikorruptionsarbete. En genomgång av de antikorruptionsinsatser som vanligtvis förespråkas visar att de få verktyg som fungerar endast gör det där det finns inhemska drivkrafter för förändring. Rapportförfattaren utgår från sin omfattande forskning om antikorruption och diskuterar möjligheten för internationella biståndsgivare kan bidra till att stödja […]
De senaste åren har utvecklingssamarbetet blivit mer resultatinriktat och det har uppstått en intensiv debatt om utvärdering och utvecklingspolitikens effektivitet. Den snabbt ökande tillgången till subnationella geokodade data om biståndsinsatser och om relevanta biståndsresultat har öppnat nya möjligheter när det gäller biståndsutvärdering. Syftet med den här rapporten är att presentera och diskutera analys utifrån geokodade […]
Ökad fokusering på resultat inom det internationella utvecklingssamarbetet är en konsekvens av antagandet att utvecklingssamarbetet måste bli mer effektivt och ändamålsenligt. Detta genererar olika och ibland motstridiga strategier för att öka effektiviteten, med olika implikationer för relationerna mellan givar- och partnerländer. Denna studie undersöker hur olika aktörer ramar in resultatagendan och partnerlandets ägandeskap med syftet […]
Varje år äger ett antal våldsamma, kommunala konflikter rum runt om i världen. Eftersom de inte direkt utmanar centralstaten får kommunala konflikter ofta mindre uppmärksamhet i media än inbördeskrig. Denna avhandling syftar till att öka kunskapen om hur varaktig fred kan upprättas efter våldsam kommunal konflikt. Rapporten presenterades under seminariet Fred. Resultat i huvudsak Regeringar är […]
Som första av sitt slag behandlar denna avhandling mikrodynamiken inom internationell medling. Den syftar till att utveckla möjliga förklaringar till variationer i stil bland enskilda medlare som arbetar för internationella, fredsbyggande mellanstatliga organisationer (IGOs) samt icke- statliga organisationer (NGOs). Medlarstil definieras som ett uttryck i termer av mål och beteenden, varierande läng två centrala dimensioner: […]
Denna avhandling behandlar förhållandet mellan våldsam konflikt och sexuellt och reproduktivt beteende i Rwanda och Demokratiska republiken Kongo (DRC). Syftet är att bidra till förståelse om hur krig påverkar det demografiska utfallet över det individuella livsförloppets faser. Studien kopplar samman data som mäter intensitet och frekvensen av våldsamma konflikter med kvinnors sexuella- och födsloberättelser samt […]
I konfliktsituationer framträder religioner med olika ansikten. En religion som motiverar förstörelse och våld kan även motivera fred, förlåtelse, tolerans och hopp. Avhandlingen belyser hur teologi kan tillhandahålla resurser för trosbaserade, fredsbyggande initiativ. Rapporten presenterades under seminariet Fred. Resultat i huvudsak Som teologiskt begrepp är rättvis fred rotad i det ekumeniska engagemanget att bygga samhällen där […]
Ökad kunskap och medvetenhet samt förändringar av rättsliga ramverket har bidragit till minskad mödradödlighet orsakad av oplanerade graviditeter och osäker abort. Trots dessa framsteg är tillgången till abort och preventivmedel fortfarande kontroversiellt globalt och antalet dödsfall fortfarande högt. Syftet med denna avhandling var att studera faktorer som påverkar tillgången till abortrelaterad vård med fokus att […]
Sedan 1990 har mödradödligheten nästan halverats– men med stora skillnader mellan länderna. I Afrika söder om Sahara uppskattas en kvinnas risk att dö av till följd av graviditet eller förlossning vara mer än 100 gånger högre än en kvinna i ett höginkomstland. Denna studie syftar till att bidra till Rwandas mål att förbättra mödrars överlevnad genom […]
Tonåren är en tid av fysiska, kognitiva och sociala förändringar som har särskild betydelse för sexuell utveckling. De normer och beteenden som anammas under dessa år kan medföra livslånga konsekvenser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), men lite är känt om tonåringars attityder och sexuella upplevelser. Rapporten består av en systematisk genomgång av bevis […]
De senaste decennierna har sett betydande framgångar inom globala utvecklingsmål. Vissa har inneburit förbättrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård. Trots detta förblir reproduktiv sjukdom och dödlighet en kritisk utmaning bland kvinnor som tillhör marginaliserade grupper. Forskningen som presenteras i denna rapport undersökte byggandet av barnmorskeyrket som ett sätt främja kvinnor och flickors rättigheter. Sex sydasiatiska […]
Denna studie intresserar sig för de centrala institutionerna inom jordbruksvetenskap i Sverige under efterkrigstiden: Lantbrukshögskolan, Veterinärhögskolan samt Skogshögskolan som senare slogs samman och bildade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Syftet är att bidra till historien om vetenskaps- och teknikdriven jordbruksutveckling, i kontexten av jordbruk, skogsbruk och veterinärvetenskap.Målet är specifikt att analysera varför och hur svenska experter engagerade sig […]
Utgångspunkten för den här studien är att den främsta orsaken till fattigdomen i många låginkomstländer idag inte är brist på naturtillgångar eller geografisk marginalisering utan brist på utbildad och specialiserad arbetskraft som kan generera kontextspecifik kunskap, utveckla lösningar på samhällsutmaningar och bidra till en gynnsam och hållbar utveckling. Betydelsen av institutionell kapacitet inom vetenskap, teknik […]