Ökad kunskap och medvetenhet samt förändringar av rättsliga ramverket har bidragit till minskad mödradödlighet orsakad av oplanerade graviditeter och osäker abort. Trots dessa framsteg är tillgången till abort och preventivmedel fortfarande kontroversiellt globalt och antalet dödsfall fortfarande högt. Syftet med denna avhandling var att studera faktorer som påverkar tillgången till abortrelaterad vård med fokus att […]
Sedan 1990 har mödradödligheten nästan halverats– men med stora skillnader mellan länderna. I Afrika söder om Sahara uppskattas en kvinnas risk att dö av till följd av graviditet eller förlossning vara mer än 100 gånger högre än en kvinna i ett höginkomstland. Denna studie syftar till att bidra till Rwandas mål att förbättra mödrars överlevnad genom […]
Tonåren är en tid av fysiska, kognitiva och sociala förändringar som har särskild betydelse för sexuell utveckling. De normer och beteenden som anammas under dessa år kan medföra livslånga konsekvenser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), men lite är känt om tonåringars attityder och sexuella upplevelser. Rapporten består av en systematisk genomgång av bevis […]
De senaste decennierna har sett betydande framgångar inom globala utvecklingsmål. Vissa har inneburit förbättrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård. Trots detta förblir reproduktiv sjukdom och dödlighet en kritisk utmaning bland kvinnor som tillhör marginaliserade grupper. Forskningen som presenteras i denna rapport undersökte byggandet av barnmorskeyrket som ett sätt främja kvinnor och flickors rättigheter. Sex sydasiatiska […]
Denna studie intresserar sig för de centrala institutionerna inom jordbruksvetenskap i Sverige under efterkrigstiden: Lantbrukshögskolan, Veterinärhögskolan samt Skogshögskolan som senare slogs samman och bildade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Syftet är att bidra till historien om vetenskaps- och teknikdriven jordbruksutveckling, i kontexten av jordbruk, skogsbruk och veterinärvetenskap.Målet är specifikt att analysera varför och hur svenska experter engagerade sig […]
Utgångspunkten för den här studien är att den främsta orsaken till fattigdomen i många låginkomstländer idag inte är brist på naturtillgångar eller geografisk marginalisering utan brist på utbildad och specialiserad arbetskraft som kan generera kontextspecifik kunskap, utveckla lösningar på samhällsutmaningar och bidra till en gynnsam och hållbar utveckling. Betydelsen av institutionell kapacitet inom vetenskap, teknik […]
På 1970-talet institutionaliserades forskningsbiståndet som en del av Sveriges allt större ambitioner inom det internationella utvecklingsbiståndet. Motiven var flera, bl.a. internationell solidaritet men det fanns även ekonomiska och utrikespolitiska motiv och ambitionen kan ses som ett led i en strävan att hitta och stärka Sveriges plats på den geopolitiska kartan under det kalla kriget Rapporten […]
Ett av de viktigaste syftena med biståndsutvärderingar är att dra lärdomar. Men varför lär sig biståndsorganisationer inte mer av sina egna erfarenheter? Lärdomar är dock endast ett av de två allmänt vedertagna syftena med biståndsutvärderingar. Det andra viktiga syftet är ansvarsutkrävande. Den här studien undersöker varför det ofta är svårt att förena dessa två syften, […]
Målet att årligen avsätta en procent av Sveriges BNI till bistånd, det så kallade enprocentsmålet, är ett uttryck för svensk solidaritet med de fattigare delarna av världen. Det fastställdes av riksdagen redan 1968. Sedan dess har det spelat en central roll för det svenska biståndets omfattning. Även om både omvärlden och biståndspolitiken har förändrats, har […]
Utveckling av lantbruket är en grundläggande förutsättning för inkluderande ekonomisk tillväxt i låginkomstländer och djurhållning spelar här en central roll. Omkring 750 miljoner djurhållare i världen lever på mindre än 2 US-dollar om dagen. Begränsad tillgång till djurhälsovård gör att infektioner och andra djursjukdomar orsakar betydande och oförutsägbara störningar i djurhållningen för dessa resurssvaga bönder. […]
Expertgruppen för biståndsanalys beslutade under 2016 att dra igång följeforskning på de insatser Sida gör fram till 2018 för stärkt jämställdhetsintegrering i biståndet. Totalt kommer två delrapporter och en slutrapport tas fram och i samband med dessa diskuteras slutsatserna med berörda parter. Först ut är denna delrapport som presenterar följeforskningens ”baseline” med fokus på genusintegrering […]
I årsrapporten Biståndsanalys 2017 samlar vi kunskap och slutsatser från vår verksamhet under 2016 i ett tillgängligt, kort format. Läs om aktuella utmaningar och tendenser inom biståndet, samt ta del av spaningar inför framtiden. Årets rapporter har uppmärksammat en rad olika frågor. Bland annat vilka de stora utmaningarna är i genomförandet av SDG inom ramen […]
Diskriminering på grund av kön, ålder, kasttillhörighet, funktionsnedsättning eller religion samt av vissa etniska grupper utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna och är en viktig faktor som bidrar till en hög fattigdomsnivå bland många av de diskriminerade grupperna. Den här rapporten skapar ny kunskap genom dess rigorösa granskning och sammanställning av belägg hämtade från […]
Under de senaste fem åren har allt fler flyktingar och migranter sökt skydd i Europa. Trycket på systemen för mottagning av migranter och asylsökande har ökat. Den här studien har genomförts av den europeiska stiftelsen European Centre for Development Policy Management på uppdrag av Expertgruppen för biståndsanalys i syfte att undersöka hur europeiska givare har […]
Föreliggande rapport diskuterar med utgångspunkt i aktuell samhällsvetenskaplig forskning politiken för global utveckling och utvecklingssamarbetet från en liten, neutral stats perspektiv. Rapporten baseras på en genomgång av relevant forskning om vad som driver utveckling och utmynnar i ett antal policyslutsatser för Politiken för global utveckling (PGU) och svenskt bistånd. Policyslutsatser Två områden, handel och skatter, […]
Förekomsten av politiska system kännetecknade av god samhällsstyrning och hög institutionell kvalitet har kommit att ses som ett av de mest uppmärksammade fälten inom samhällsvetenskaperna. Forskning som fokuserar på utvecklingsländer belyser betydelsen av institutionell kvalitet, konkretiserad i termer av en effektiv förvaltning som är fri från korruption och som försvarar medborgares egendomsrätt, för att ett land […]