Denna rapport har två syften: Det ena är att kortfattat redogöra för vilka kunskaper som finns om sambandet mellan migration och ekonomisk utveckling i utvecklingsländer. Det andra är att visa på olika möjligheter som finns för att med hjälp av bistånd förbättra det ömsesidiga förhållandet, där utveckling påverkar migration och migration påverkar ekonomisk utvecklingen i […]
1996 samarbetade Sida och andra givare med Kambodjas regering för att stärka den lokala demokratin och förvaltningen. Syftet var att återuppbygga förtroendet för offentliga institutioner och att förbättra den ekonomiska välfärden. Seila-programmet startade som ett pilotprojekt i fyra kommuner. Det skalades sedan upp och institutionaliserades genom inrättandet av The Commune/Sangkat Fund (CSF). Denna utvärdering använder […]
Demokrati och mänskliga rättigheter har sedan 1990-talet varit ett viktigt mål i svenskt utvecklingssamarbete, så även i samarbetet med Kambodja. Denna studie syftar till att besvara om svenskt bistånd haft inflytande på förändringar relevanta för demokrati och mänskliga rättigheter i Kambodja. Rapporten innehåller en omfattande genomgång av dokumentation och intervjuer med intressenter i Kambodja och […]
I Sverige råder en medvetenhet om att utvecklingssamarbete innebär att ta risker. I policyramverket från 2016 nämns särskilt riskerna med politisk osäkerhet, konfliktsituationer, svaga system och institutioner samt korruption (Sveriges regering, 2016). Samtidigt har Sverige även beslutat att arbeta i sviktande stater med metoder som betonar flexibilitet, snabbhet, kontextanpassning, lokalt ägarskap och ledarskap (Sveriges regering, […]
Genom att kombinera teorier om kollektiv handling och politisk kommunikation försöker avhandlingen förbättra vår förståelse för hur den politiska miljön i ett samhälle kan forma förutsättningarna för allmänhetens deltagande i storskaliga kollektiv handling. Avhandlingen fokuserar på hur kommunikation från politiska partier – både individuellt och sammantaget – påverkar allmänhetens stöd för klimatåtgärder. Rapporten presenterades under […]
Samverkan har i snart tre årtionden varit ett nyckelord och grundläggande ideal i policydiskursen kring skogsförvaltning i låginkomstländer. Överlag har utfallet inte blivit som det var tänkt: samverkansprocesser har uteblivit eller haltat kraftigt. Avhandlingen studerar den subnationella skogsbyråkratin i delstaten Kerala i södra Indien, ett land med en lång och unik historia av oftast misslyckade […]
Denna avhandling undersöker hur nya normer blir eller inte blir accepterade i det internationella, politiska systemet. Den fokuserar särskilt på hur oförutsedda händelser och möjligheter påverkar utvecklingen av nya internationella normer. Studien undersöker två klimatsäkerhetsfrågor med kontrasterande resultat – katastrofreduktion och klimatinducerad migration – för att skapa ny förståelse om dessa mekanismer. Rapporten presenterades under […]
De existerande initiativ inom biståndet som använder blockchain är få och i ett tidigt stadie. Blockchains potential bör dock övervägas på allvar. Det kan till exempel användas för att hantera ekonomiska medel, reducera administrativa kostnader och främja ägarskap bland flyktingar som använder teknologin. Denna rapport diskuterar blockchains potential inom biståndet. Rapporten innehåller en översikt över […]
Den här rapporten syftar till att skapa förståelse för hur beslutsfattare inom biståndet förhåller sig till mediers bevakning och vilka konsekvenser detta förhållningssätt kan ha för beslutsfattande och risktagande inom biståndet. Rapporten utgår från studier som visar att mediernas närvaro och betydelse ökar i samhället och att organisationer därför kan förstås som medialiserade. Det betyder […]
Denna studie utvärderar Sveriges stöd till ekonomisk utveckling i Bosnien och Hercegovina under drygt två decennier. Utvärderingen är baserad på en bedömning av en portfölj bestående av cirka 50 projekt definierade av Sida enligt OECD/DAC:s klassificering inom områdena utveckling av näringsliv och företagsklimat, finans och bankverksamhet, industri samt handel och jordbruk. Utvärderingen studerar stödets relevans […]
FN:s samordnade appeller är de största uppropen för humanitär hjälp, och en central del i det världsvida humanitära systemet. 2017 uppgick det sammanlagda finansieringsbehovet till rekordhöga 25,2 miljarder US dollar. Det är nära dubbelt så mycket jämfört med fem år tidigare, men det finansiella underskottet ökar ännu snabbare. Bristen på trovärdig information om underfinansieringens utbredning […]
Ägarskap är en förutsättning för effektivt bistånd, enligt Parisdeklarationen och Agenda 2030. Hur kan principen om ägarskap främjas i dagens komplexa utvecklingssamarbeten i vilka aktörerna blivit allt fler? Det undersöks i denna EBA-rapport. Rapporten innehåller bland annat två landfallstudier, Liberia respektive Rwanda, intervjuer inom Sida och UD, samt studier av dokument om ägarskap i en […]
Frågan om missbruk av traktamenten och reseersättningar i samband med seminarier och utbildningar i biståndsfinansierade insatser har fått begränsad uppmärksamhet inom svenskt utvecklingssamarbete. Samtidigt har just svenskt bistånd ett förhållandevis stort fokus på de länder och den typ av aktiviteter där befintlig litteratur beskriver att Per diem-problematiken är stor. Denna underlagsrapport summerar befintlig kunskap om fenomenets […]
EBA har låtit göra en utvärdering som följt Sidas arbete under en längre tid, genom så kallad följeforskning. Rapporten är en systematisk genomgång som undersöker genomförandet av den plan för jämställdhetsintegrering som varit giltig sedan 2016. Studien är baserad på intervjuer och fokusgrupper med Sidamedarbetare liksom med lokalt anställda och partners. Rapportförfattarna har analyserat nära 150 […]
Informations- och kommunikationsteknik (ICT) har länge varit en viktig del av svenskt bistånd både på det bilaterala planet och via multilaterala organisationer. Den här rapporten syftar till att sammanställa och kartlägga det svenska ICT-biståndet mellan åren 2011–2017 för att få en överblick över vad stödet konkret består av, hur mycket medel som satsas på området […]
Budgetstöd är den biståndsform som bäst överensstämmer med principerna för effektivt bistånd och sedan 2000 har flera regeringsdokument konstaterat att dess andel i det totala svenska biståndet bör öka. Det ökade fram till 2008, då det nådde en topp, men har efter det minskat dramatiskt. 2016 gavs inget generellt budgetstöd. Syftet med denna studie är att […]