Jämställdhetsbudgetering innebär ett systematiskt inkluderande av grunderna till bristande jämställdhet och utformande av åtgärder för ökad jämställdhet i både budgetar och budgetprocesser. Det är tydligt inskrivet i Globala målen som en indikator för delmålet att främja jämställdhet genom politik och lagstiftning. Anna Schnell fick i uppdrag av EBA att kartlägga jämställdhetsbudgeteringens ”vem, vad och hur”, […]
Försvinner pengarna i administration? Den frågan ställs om biståndet, men också om många andra offentliga verksamheter. Inom Sida vakar man noga över något som kallas ”den inre effektiviteten” – dvs proportionerna mellan sakutgifter och förvaltningsutgifter. I denna rapport granskas de underliggande premisserna för denna uppdelning och om den bör överges. Med denna studie har EBA velat […]
Den här studien har genomförts av det nyligen etablerade nätverket för utvecklingsforskning i Sverige, Swedish Development Research Network (SweDev) med stöd av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Syftet med studien är att kartlägga svensk utvecklingsforskning och därmed skapa en översikt över forskningsfältets ställning samt dess kontaktytor med beslutsfattare och praktiker. Rapporten innefattar svar från en webbenkät […]
År 2009 lanserade den svenska regeringen Klimatsatsningen CCI, ett fyraårigt program av insatser för anpassning till klimatförändringar och utsläppsminskningar, med några av världens fattigaste länder som målgrupp. Initiativet omfattade 4 miljarder kronor. Tio år senare har Klimatsatsningen, inklusive dess bilaterala, regionala och multilaterala aktiviteter, utvärderats. Utvärderingen har främst fokuserat på långsiktiga effekter och insatsernas bärkraft. […]
Sanitet står högt upp på dagordningen i utvecklingssammanhang, men hur omvandlas egentligen målsättningar till förändring i vardagen? Denna DDB undersöker hur policy översätts till verklighet genom olika styrningsnivåer i Rwanda och Uganda. Rapporten presenterades under seminariet Att omvandla policy till verklighet – lärdomar från Östafrika. Resultat i huvudsak Sanitet förblir en låg prioritet i de nationella […]
Globala indikatorer (GPI) såsom Agenda 2030 är en nu mycket utbredd form av global utvecklingsstyrning. Denna DDB beskriver vilket inflytande sådana indikatorer kan ha genom att studera mekanismerna hos FN:s millenniemål (MDG) och deras eventuella effekter på förändringar i jämställdhetspolitik i Afrika söder om Sahara. Rapporten presenterades under seminariet Att omvandla policy till verklighet – lärdomar […]
Fredsbyggande har utvecklats till både en väletablerad global praxis och ett utpräglat forskningsfält. En mängd projekt har initierats i postkonfliktsamhällen runt om i världen i syfte att skapa hållbar fred. Trots det upplever fortfarande en majoritet av dessa samhällen krigsliknande förhållanden som karaktäriseras av låg socioekonomisk utveckling, motsättningar, våld och, i vissa fall, en återgång […]
Denna studie syftar till att undersöka vad biståndsutvärderingar kan säga om hållbarheten i svenska biståndsinsatser. Hållbarhet i denna mening fokuserar på livskraften och livslängden för det som biståndsfinansieringen åstadkommit när finansieringen dras tillbaka. Utvärderingen är baserad på 155 decentraliserade utvärderingar från åren 2012, 2013 och 2014 i Sidas publikationsdatabas är en övergripande slutsats att det […]
Studien har genomförts mot bakgrund av att mänskliga rättigheter utgör en grundpelare i svensk biståndspolitik och det ökade intresset att engagera den privata sektorn i internationellt bistånd samt de risker som det kan medföra. Studien kopplar också till regeringens nystart av Politiken för Global Utveckling (PGU) där hållbart företagande har prioriterats. Rapporten innehåller en analys […]
Demokrati och mänskliga rättigheter är prioriterade frågor i svenskt bistånd. Sida satsar årligen mer än 5 miljarder kronor på att stärka demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen och en betydande del av dessa pengar kanaliseras till och genom civilsamhället. Samtidigt som det finns ett starkt fokus på civila samhället som målgrupp och aktör […]
I årsrapporten Biståndsanalys 2014 samlar vi kunskap och slutsatser från vår verksamhet under 2013 i ett tillgängligt, kort format. En viktig del av EBA:s inledande arbetet har varit att identifiera relevanta frågeställningar för att belysa svenskt bistånd. Inom ramen för detta arbete har EBA bjudit in till diskussion samt anordnat tre seminarier. Vid dessa har en […]
Storskaliga jordbruksinvesteringar är sedan 20 år populära medel i afrikanskt bistånd. Resultaten från dessa investeringar lyser dock ofta med sin frånvaro. Denna DDB undersöker konsekvenserna för människor på platser där investeringar utlovats men aldrig förverkligats, med hjälp av en fallstudie från en svenskfinansierad sockerplantage i Tanzania. Rapporten presenterades under seminariet Att omvandla policy till verklighet – […]
Att använda bistånd för att ‘katalysera’ privat finansiering blir allt vanligare inom utvecklingssamarbetet. Denna studie fokuserar på en särskild form av utvecklingsfinansiering – det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) – och dess ökande användning i ’katalytiskt’ syfte. Studien studerar i synnerhet bistånd som investeras i privatsektorinstrument (PSI). Studien använder en kombination av litteraturstudier, ingående kvantitativ analys och […]
Syftet med denna rapport är att undersöka varför demokratisering i Afrika är en särskild utmaning, och hur demokratibiståndet bör utformas i en värld där nationellt självbestämmande åter är på frammarsch, och där partnerländer gör anspråk på ett starkare ägarskap över de resurser de får utifrån. Rapportförfattaren studerar fyra länder – Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda […]
Trots flera decenniers bistånd till fiskerisektorn, med många utvärderingar genomförda, finns det mycket få kända försök att analysera och dokumentera lärdomar från dessa insatser. Denna studie är en systematisk kartläggning och en tematisk syntes av kunskaper och erfarenheter från utvärderingsrapporter om bistånd till fiskesektorn. Syftet är att ta fram nytt underlag till stöd för framtida […]
Sociala trygghetssystem lyfts i Agenda 2030 fram som ett viktigt verktyg för att minska fattigdom. Olika former av sociala trygghetsprogram, som exempelvis kontantbidrag, matransoner eller arbetsmarknadsprogram har snabbt blivit hörnstenar i både nationella strategier för fattigdomsminskning och i internationella utvecklingsprogram. Denna litteraturöversikt tittar på hur sociala trygghetssystem skulle kunna integrera ett könstransformerande perspektiv, inklusive en […]