I årsrapporten Biståndsanalys 2016 samlar vi kunskap och slutsatser från vår verksamhet under 2015 i ett tillgängligt, kort format. Läs om aktuella utmaningar och tendenser inom biståndet, samt ta del av spaningar inför framtiden. Årets rapporter har uppmärksammat en rad olika frågor. Bland annat betydelsen av välfungerande institutioner för ett lands utveckling och hur Sverige […]
Institutionell utveckling och insatser för att motverka korruption har länge varit prioriterade frågor inom internationellt bistånd. Rapporten utgör en kommentar till varför biståndsagendan har misslyckats och vad biståndsaktörer bör göra för att främja en positiv utveckling och minskad korruption. Författarna gör en systematisk genomgång och analys av tillgänglig forskning om varför vissa länder är mer […]
Biståndsgivare ger stöd till reformer inom området offentliga finanssystem (PFM) i låg- och medelinkomstländer men resultaten är ofta begränsade. Bedömare menar att resultaten skulle bli betydligt bättre ifall reformerna utformades på ett mer realistiskt sätt där lösningar växer fram utifrån den konkreta omgivning där reformerna ska genomföras. Denna rapport undersöker i vilken utsträckning svenska biståndsmyndigheter […]
Flödet av direktinvesteringar och transfereringar till utvecklingsländer har ökat kraftigt sedan 1990-talet med tydliga effekter på lokala ekonomier och levnadsförhållanden. Denna nya situation har lett till ett behov av nya former av partnerskap mellan privata och offentliga aktörer, så kallade ”Joint Development Initiatives” (JDI). Mot denna bakgrund syftar studien till att bidra med: en kartläggning […]
Unga människor i låginkomstländer har i liten utsträckning möjlighet till arbete i den formella sektorn. I stället är flertalet hänvisade till jobb i den informella sektorn med dess osäkerhet och låga inkomster. Denna rapport diskuterar vilka möjligheter och begränsningar det finns i att använda småskalig företagsutveckling som ett redskap för fattigdomsbekämpning. Litteraturgenomgången ger en överblick […]
I takt med att antalet fredsoperationer vuxit sedan början av 1990-talet, har frågan gällande hur man säkerställer att före detta kombattanter inte tar till våld igen aktualiserats. Svaret har till övervägande del varit att skapa ambitiösa program för nedrustning, demobilisering och återanpassning. Mot denna bakgrund analyserar denna avhandling program som genomförts i Colombia med målet att återintegrera […]
I vissa regioner leder kommunala konflikter till några få dödsfall eller nå en lösning innan de orsakar några dödsfall. I andra blir dessa konflikter mycket våldsamma med dussintals, hundratals eller till och med tusentals offer. Ituri-regionen i Demokratiska republiken Kongo (DRC) är ett välkänt exempel på det senare. I andra delar av landet förekommer dock […]
Vilka förhållanden leder till straffrihet för sexuellt våld inom väpnade konflikter? Denna avhandling fokuserar på afrikanska, beväpnade aktörer som ingått förlikningsavtal sedan kalla kriget. Rapporten består av två delar. Den ena undersöker sambandet mellan benådningar, i form av amnesti, och nivåerna av våldtäkt, sexuellt slaveri och andra övergrepp kopplade till de som undertecknat avtalen. Den […]
Det saknas försök att analytiskt skilja mellan olika typer av deltagande. För närvarande används den breda termen public participation och kopplingen mellan deltagande konstitutionsbyggande processer och demokrati är outforskad. För att förstå om allmänhetens deltagande i konstitutionsbyggande efter krig, institutionell kris eller vid övergång från auktoritärt styre, leder till demokrati jämförs 20 fall av deltagande konstitutionsbyggande processer […]
För snart tio år sedan påbörjade Sveriges regering ett aktivt arbete med att minska antalet samarbetsländer i det svenska biståndet – den så kallade landkoncentrationen. Motiveringen var att biståndet blir mer effektivt om man fokuserar på färre länder och färre sektorer inom varje land. Större bistånd till färre mottagare gör det möjligt att minska transaktionskostnaderna. […]
En viktig skillnad mellan internationellt bistånd och annan offentligt finansierad verksamhet är att biståndet genomförs i andra länder. Detta innebär att såväl lärande som ansvarsutkrävande försvåras av geografiska avstånd och verksamhetens organisering. Kunskapen om hur det svenska biståndet utvärderas mer brett har tidigare inte varit systematiskt sammanställd. Inte minst för att tydligt definiera sin egen […]
I årsrapporten Biståndsanalys 2015 samlar vi kunskap och slutsatser från vår verksamhet under 2014 i ett tillgängligt, kort format. Läs om aktuella utmaningar och tendenser inom biståndet, samt ta del av spaningar inför framtiden. Årets rapporter har uppmärksammat en rad olika frågor. EBA har bland annat kartlagt det svenska biståndets användning i Sverige och beräknat att […]
Kunskap om var biståndet används är en viktig grund för att förstå beslut inom biståndspolitiken och för att kunna studera effekter av förändringar av biståndspolitiken. I rapporten Svenskt statligt internationellt bistånd i Sverige: en översikt kartlägger Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) hur mycket av svenskt statligt internationellt bistånd som användes i Sverige år 2013. Resultat Under […]
En betydande del av svenskt bistånd ges genom utvecklingsbanker. En av dessa är Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB. Sverige är sjätte största biståndsgivaren till AfDB med 2,4 miljarder kronor i senaste påfyllnaden. Banken är viktig för det svenska biståndet som i stor utsträckning är inriktat mot Afrika. Rapporten The African Development Bank – Ready to Face the […]
Rapporten Svenskt statligt internationellt bistånd i Sverige – en översikt (2014:05) kartlägger hur svenskt internationellt bistånd har utvärderats under 2013. Denna underlagsrapport innehåller kartläggningens dataunderlag. Resultatet presenterades under seminariet Utvärdering av svenskt bistånd – för många eller för få?
Demokrati och mänskliga rättigheter har hög prioritet i svenskt utvecklingssamarbete. En del avser stöd till att stärka demokratiska institutioner, såsom partisystem och enskilda politiska partier. Årligen kanaliseras ca 80 mkr för detta syfte via svenska partianknutna organisationer (PAO). Andra givare förmedlar också stöd till partisystem och politiska partier. Vad vet vi egentligen om effekterna av […]