Syftet med föreliggande rapport är att presentera gällande policyramverk, samt ge en introduktion till hur svenska aktörer arbetar och har arbetat med rättsstatens principer inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet. Rapporten kartlägger det arbete som redan bedrivs för att synliggöra den svenska resursbasen och vad som skulle kunna utnyttjas mer effektivt. Dessutom lyfts de viktigaste […]
EBA beslutade under 2016 att dra igång följeforskning på Sidas insatser för stärkt jämställdhetsintegrering i biståndet. Detta är andra delrapporten inom ramen för det uppdraget. Denna delrapport uppdaterar och utökar fynd och argument från den första delrapporten. Totalt kommer två delrapporter och en slutrapport tas fram och i samband med dessa genomförs olika aktiviteter får […]
Jakten på resultat eller effektivitet har varit en stor oro för Sida och det svenska offentliga biståndet sedan dess ”födelse” på 1960-talet. Sida har försökt att operationalisera denna politiska ambition genom att lansera och genomföra så kallade resultatinitiativ. Alla dess satsningar har dock bara haft en livslängd på 3-10 år. De har tjänat syftet ett […]
Public Private Partnerships (PPP) har blivit allt vanligare inom global hälsa. Då hälsosystem i utvecklingssammanhang tenderar att vara svaga och bräckliga är de beroende av att få bidrag från trosbaserade organisationer (FBO). Följaktligen ges FBO:er ökat utrymme i beslutsfattandet och tillgång kontrakt gällande offentlig hälsofinansiering. Denna avhandling är ett bidrag till den pågående debatten om religionens […]
I årsrapporten Biståndsanalys 2018 samlar vi kunskap och slutsatser från vår verksamhet under 2017 i ett tillgängligt, kort format. Läs om aktuella utmaningar och tendenser inom biståndet, samt ta del av spaningar inför framtiden. Årets rapporter har uppmärksammat en rad olika frågor. Övergripande teman är utbildning och forskning, fred och säkerhet, trygghet och hälsa, styrning för […]
Rapporten utgår från ett uttryckt behov hos EBA att komplettera sina forskningsrapporter med portföljanalyser som beskriver vad svenskt utvecklingssamarbete gör i ett specifikt land eller en specifik sektor. Dessutom finns ett behov att analysera vad Sverige gör när det gäller initiativ mot diskriminering. Rapport introducerar en generisk modell för portföljanalyser av svenskt bilateralt utvecklingssamarbete och […]
Det offentliga utvecklingsbiståndet har ökat sedan millennieskiftet, vilket även gäller bistånd som går via FN. En allt större andel av givarnas stöd till FN:s fonder och program har under det senaste årtionde givits i form av öronmärkta stöd. Andelen öronmärkt stöd uppgår nu till nära 80 procent, vilket kan jämföras med 58 procent år 2007. […]
Avhandlingens syfte är att svara på frågan: har utländskt bistånd inverkan på lokal miljöförstöring, särskilt avskogning, i mottagarländer? Studien kopplar geokodade data om biståndsprojekt i Uganda till satellitdata med hög upplösning om avskogning under tidsperioderna 2000 till 2014, vilket skapar unik data över avskogning. Resultat i huvudsak Studien visar att biståndsprojekt har en inverkan på […]
För många hushåll i utvecklingsekonomier är klimatchock, ekonomisk instabilitet, sjukdom och konflikt en del av vardagen. Utan tillgång till formella försäkrings- och kreditmarknader innebär det en begränsad förmåga att jämna ut inkomstfluktuationer, vilka i sin tur kan leda till allvarliga välfärdseffekter. Denna avhandling undersöker de antropometriska effekterna bland barn till följd av exponering för gräshoppangrepp. Med hjälp av […]
Tiden är mogen för en övergripande färdplan för ett evidensbaserat antikorruptionsarbete. En genomgång av de antikorruptionsinsatser som vanligtvis förespråkas visar att de få verktyg som fungerar endast gör det där det finns inhemska drivkrafter för förändring. Rapportförfattaren utgår från sin omfattande forskning om antikorruption och diskuterar möjligheten för internationella biståndsgivare kan bidra till att stödja […]
De senaste åren har utvecklingssamarbetet blivit mer resultatinriktat och det har uppstått en intensiv debatt om utvärdering och utvecklingspolitikens effektivitet. Den snabbt ökande tillgången till subnationella geokodade data om biståndsinsatser och om relevanta biståndsresultat har öppnat nya möjligheter när det gäller biståndsutvärdering. Syftet med den här rapporten är att presentera och diskutera analys utifrån geokodade […]
Ökad fokusering på resultat inom det internationella utvecklingssamarbetet är en konsekvens av antagandet att utvecklingssamarbetet måste bli mer effektivt och ändamålsenligt. Detta genererar olika och ibland motstridiga strategier för att öka effektiviteten, med olika implikationer för relationerna mellan givar- och partnerländer. Denna studie undersöker hur olika aktörer ramar in resultatagendan och partnerlandets ägandeskap med syftet […]
Varje år äger ett antal våldsamma, kommunala konflikter rum runt om i världen. Eftersom de inte direkt utmanar centralstaten får kommunala konflikter ofta mindre uppmärksamhet i media än inbördeskrig. Denna avhandling syftar till att öka kunskapen om hur varaktig fred kan upprättas efter våldsam kommunal konflikt. Rapporten presenterades under seminariet Fred. Resultat i huvudsak Regeringar är […]
Som första av sitt slag behandlar denna avhandling mikrodynamiken inom internationell medling. Den syftar till att utveckla möjliga förklaringar till variationer i stil bland enskilda medlare som arbetar för internationella, fredsbyggande mellanstatliga organisationer (IGOs) samt icke- statliga organisationer (NGOs). Medlarstil definieras som ett uttryck i termer av mål och beteenden, varierande läng två centrala dimensioner: […]
Denna avhandling behandlar förhållandet mellan våldsam konflikt och sexuellt och reproduktivt beteende i Rwanda och Demokratiska republiken Kongo (DRC). Syftet är att bidra till förståelse om hur krig påverkar det demografiska utfallet över det individuella livsförloppets faser. Studien kopplar samman data som mäter intensitet och frekvensen av våldsamma konflikter med kvinnors sexuella- och födsloberättelser samt […]
I konfliktsituationer framträder religioner med olika ansikten. En religion som motiverar förstörelse och våld kan även motivera fred, förlåtelse, tolerans och hopp. Avhandlingen belyser hur teologi kan tillhandahålla resurser för trosbaserade, fredsbyggande initiativ. Rapporten presenterades under seminariet Fred. Resultat i huvudsak Som teologiskt begrepp är rättvis fred rotad i det ekumeniska engagemanget att bygga samhällen där […]