Denna studie är en kartläggning av den finansiella styrningen av det svenska biståndet, från budgetpropositionens grova ramar till insatsnivå: Vem beslutar om vilka medel inom det svenska biståndet, till vilka ändamål, på vilka formella grunder? Vilket formellt utrymme har aktörer på olika nivåer att besluta om svenska biståndsmedel? Kartläggningen har resulterat i ett antal reflektioner […]
Det ryska anfallskriget mot Ukraina är exempel på en situation där biståndet, vid sidan av det militära stöd som inte definieras som bistånd, får många roller. Utöver det humanitära biståndet har, under pågående krigföring, utvecklingsbiståndet en roll att bidra till att hålla samhällsfunktioner vid liv och återställa vital infrastruktur. I en framtida postkonfliktsituation sker en […]
Missbruk av makt och position i utbyte mot sex kallas sextortion. Det är både en form av korruption och samtidigt könsbaserat våld, vilket gör det svårt att hantera. På senare år har kunskapen om detta fenomen växt och så även behovet av att bättre förstå hur det kan motverkas. Både aktörer inom utvecklingssamarbetet och vissa […]
Studien syftar till att belysa arbetet med ett transparent svenskt bistånd, genom Openaid och mer allmänt. Studien ska dels följa upp det svenska transparensarbetet, dels diskutera varför Sverige hittills hamnat relativt lågt i internationella jämförelser. Med detta som grund diskuteras värdet av internationella jämförelser i sig, samt det svenska transparensarbetet i ljuset av den svenska […]
Efter tre års förhandlingar beslutades EU förra året om en ny långsiktig budget för åren 2021–2027. En viktig del av budgeten är Instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete (NDICI), som reglerar EU:s utvecklingssamarbete. Dessa förhandlingar representerar därmed en av decenniets viktigaste utvecklingspolitiska processer. Den här rapporten ger en unik inblick i förhandlingarna under denna […]
Ett av de viktigaste samarbetsländerna för svenskt bistånd historiskt har varit Etiopien. Denna utvärdering undersöker 60 år av svenskt bistånd till landet. Under de senaste decennierna har det svenska biståndet till Etiopien inriktats på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet snarare än på traditionella sektorer som landsbygdsutveckling, jordbruk och utbildning. De viktigaste långsiktiga effekterna av det […]
Sverige har, åtminstone sedan 1990-talet, redovisat kostnader för asylmottagande i hemlandet som bistånd. Då Sverige budgeterar för att det totala biståndet ska uppgå till en bestämd volym (tidigare i form av mål om en procent av BNI, nu en fast summa) innebär ökade (minskade) kostnader för asylmottagande minskningar (ökningar) i övrig biståndsverksamhet. En direkt konsekvens […]
Denna underlagsrapport är ett av kapitlen i EBAs antologi om förändringsteorier. Författarna Suvi Virkkunen och Alva Bruun har båda varit verksamma vid det finska Utrikesdepartementet och beskriver hur tematiska förändringsteorier har upprättats för utvecklingssamarbetet där. Finland har, intressant nog, etablerat en övergripande förändringsteori för hela utvecklingssamarbetet. Författarna beskriver i sin text hur finska UD har […]
I denna underlagsrapport beskriver samtidshistorikern Hilde Reinertsen förändringsteoriers historia och släktträd. Genom att beskriva hur förändringsteorier som arbetssätt växt fram ger hon oss en förståelse för hur modellen kopplar till, och liknar, tidigare arbetssätt inom biståndet, såsom LFA, RBM med flera. Texten belyser flera av de frågor som ligger till grund för den nyligen publicerade […]
I denna underlagsrapport beskrivs lärdomar från svenskt bistånd till Afghanistan och Sidas bilaterala forskningsbistånd. Den gemensamma nämnaren är ambitionen att bygga eller stödja institutioner, vilket är ett vanligt tema inom det internationella biståndet. Adam Pain diskuterar de mer eller mindre implicita förändringsteorier som fanns i de två fallen, och lyfter i en kritisk analys ett […]
Bistånd ska ge resultat, det ska bidra till positiv förändring för människor som lever i fattigdom och förtryck. Frågan om hur en sådan förändring ska åstadkommas har följt det svenska biståndet sedan starten på 1960-talet. Svaren har varit många, precis som de olika metoder eller modeller som använts för att styra och planera verksamheten. Sedan […]
I den här texten beskriver författarna, Joakim Molander och Wolfgang Biersack, den förändringsteori som Internationella IDEA har etablerat för organisationens arbete för att främja en hållbar demokratisk utveckling. IDEAs förändringsteori bygger på metoden ”outcome mapping” och fokuserar på institutioner och aktörer vars kapacitet Internationella IDEA strävad efter att utveckla. Författarna går sedan vidare och diskuterar […]
Den här studien utforskar relationen mellan Sverige och EU i utvecklingssamarbetet. Den fokuserar på programmering på partnerlandsnivå, där en majoritet av utvecklingssamarbetet planeras och genomförs. Landnivån är därför en nyckelarena för samordning, samverkan och samarbete mellan EU och medlemsländerna. I studien görs en analys av Sveriges engagemang i EU:s landprogram och gemensamma programplanering mot bakgrund […]
En stor del av Sveriges utvecklings- och utrikespolitik sker inom och genom multilaterala organisationer, såsom FN, EU eller de olika utvecklingsbankerna. Sverige är också en av de största finansiärerna av det multilaterala systemet – en majoritet av det svenska biståndet går till multilaterala organisationer, antingen som kärnstöd eller så kallat multi-bi-bistånd. Hur Sverige får gehör […]
EBA-rapporten Swedish aid in the time of the pandemic analyserar hur biståndet har hanterats under covid-19-pandemin. Rapporten bidrar med kunskap om hur biståndet har anpassats under pandemin, hur justeringar har genomförts och identifierar lärande för framtida kriser. Huvudsakliga slutsatser: Den övergripande strategiska inriktningen av Sveriges bistånd har varit oförändrad under pandemin. Breda strategier med en […]
Jordbruksutveckling är ett kraftfullt verktyg för fattigdomsbekämpning i låginkomstländer. I svenskt bistånd utgör stöd till jordbruk, skogsbruk, fiske och landsbygdsutveckling trots det en blygsam andel. Under perioden 2005–2020 låg det, enligt officiell statistik, relativt stabilt på cirka 3 procent av den svenska biståndsbudgeten och cirka 5,5 procent av allt stöd som fördelades genom Sida. Men […]