Frågor om biståndets resultat är ständigt aktuella. Vilka mål uppnås, vad fungerar var, för vem och på vilket sätt? Vid sidan av kunskap om de positiva resultat som biståndet avser åstadkomma, behövs även förståelse och kunskap om uteblivna, oväntade och oönskade resultat. Regeringens resultatrapportering till riksdagen är den enda helhetsbedömningen av det svenska biståndets samlade resultat. Den behöver därför hålla hög kvalitet.
I EBA-rapporten Det är resultatet som räknas: För en bättre resultatredovisning av biståndet (EBA 2023:04) konstaterar författarna att en väl utarbetad redovisning för Sveriges internationella bistånd måste utgå från användarnas behov, vara effektorienterad och vara rättvisande. I rapporten görs en bedömning av dagens resultatredovisning. Dessutom analyseras fyra andra resultatredovisningar: av internationellt bistånd från Finland, Norge och en tidigare svensk redovisning, samt en resultatredovisning från ett annat politikområde.
Författarnas slutsatser:
- Dagens resultatredovisning inte når upp till de krav som kan ställas på en bra resultatredovisning. Den utgår inte tydligt från användarnas behov och redovisar i stor utsträckning aktiviteter och prestationer i stället för effekter. Redovisningen kan enligt författarnas bedömning inte heller karaktäriseras som rättvisande.
- Erfarenheter från andra länder och politikområden kan ge inspiration och vägledning, men att resultatredovisningen måste utformas med hänsyn till det svenska biståndets specifika förutsättningar: det handlar om medvetna vägval, där alla val för med sig någon typ av begränsning.
- Det behövs ett omfattande utvecklingsarbete för att en samlad, användarcentrerad och tillförlitlig resultatredovisning för Sveriges internationella bistånd. De menar att resultatredovisningen bör ses som en helhet, där den årliga budgetpropositionen och andra separata skrivelser, exempelvis en samlad resultatredovisning per mandatperiod, kan komplettera varandra.