Sveriges bilaterala bistånd till Uganda uppgick till 335 miljoner svenska kronor per år, under perioden 2000-2015 (Openaid 2016). Denna studie kartlägger kommersiella och andra ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Uganda under åren 2000-2014. Det som undersöks är främst handel, migration, överföringar och investeringar. Rapportförfattarna diskuterar om och hur dessa relationer kan relateras till svenskt bilateralt […]
Mellan åren 1962 och 2013 uppgick det svenska biståndet till Tanzania till ungefär 7 miljarder dollar, eller 8 procent av det svenska bilaterala biståndet under perioden. Detta gjorde också Tanzania till den största mottagaren av svenskt bilateralt bistånd under samma period. Sverige är på tredje plats bland Tanzanias givare 1960–2013. I denna utvärdering analyseras om […]
Biståndsgivare har tidigare i flera landstudier försökt mäta och bedöma det externa stödets aggregerade långsiktiga effekter, men de resultat som presenterats har ofta haft en svag empirisk grund. Lärdomarna för biståndsgivare om hur den egna biståndseffektiviteten ska kunna förbättras har därför varit begränsade. Utlysningen som låg till grund för denna rapport uppmuntrade utvärderare och forskare […]
Betydelsen av en samstämmig politik för utveckling framhålls i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Sverige har en förhållandevis lång tradition på området. Redan 2003 beslutade riksdagen att Sverige skulle sträva efter en sammanhållen politik för global utveckling (PGU). Trots att det funnits stor politisk enighet om PGU har den visat sig […]
Internationellt utvecklingssamarbete vill bidra till resultat och göra skillnad för de fattiga eller marginaliserade människor som insatserna riktar sig till. Denna drivkraft ligger bakom resultatfokuseringen i Parisdeklarationen om biståndseffektivitet från 2005. Resultatbaserad styrning (RBM) har använts som en strategi att öka kunskapen om vad som fungerar och vad som ger effekt. Det har setts som […]
Kan bistånd locka privata investeringar? Denna studie applicerar en instrumentell variabelstrategi utvecklad av Galiani et al. (2014) för att undersöka data från 35 stycken länder som blev medelinkomstland mellan 1987-2003, i ett försök att fånga upp kausaleffekten av biståndet på utländska direktinvesteringar. Huvudsakliga slutsatser Resultatet bekräftar att bistånd fungerar som ett komplement till utländska direktinvesteringar. […]
Inom utvecklingsbiståndet pågår ett ständigt sökande efter nya, tillförlitliga och välanpassade metoder för utvärdering. Ett ändamålsenligt metodval förutsätter förståelse för styrkor och svagheter med olika metoder. Denna rapport bidrar till detta genom att presentera en specifik utvärderingsmetod: kvalitativ komparativ analys, QCA. Rapporten innehåller en stegvis guide till hur QCA används, baserad på verkliga exempel. En […]
I september 2015 beslutade FN:s generalförsamling att anta nya globala mål för hållbar utveckling som ska uppfyllas senast år 2030. Nu står förverkligandet av målen på nationell nivå i centrum för länder världen över. Denna rapport utgår ifrån att en tydlig ansvarsfördelning är en förutsättning för att de omfattande målen ska kunna nås. Utifrån en begreppslig […]
Att främja utvinning av naturresurser som en strategi för ekonomisk utveckling är kontroversiellt men en realitet i i många utvecklingsländer. Denna rapport utforskar och summerar forskning om lokala välfärdseffekter kopplade till storskalig gruvdrift i Afrika, söder om Sahara. Studien fokuserar på förändringar i deltagandet på arbetsmarknaden för män och kvinnor, könsnormer och spädbarnsdödlighet. Rapporten presenterades […]
Frågor kring genus har äntrat huvudfåran av internationell politik och styrning. Denna avhandling identifierar och analyserar hur genus förstås och tjänar som utgångspunkt för humanitära intiativ och program. Analysen bygger på viktiga humanitärpolitiska dokument och intervjuer med ett 60-tal humanitära arbetare i Thailand och Bangladesh. Rapporten presenterades under seminariet Jämställdhet i det humanitära biståndet och utvinningsindustrins […]
Formella utvärderingar av utbildningsbistånd har blivit vanligare, mer systematiska och viktigare för de efterföljande besluten om politik och programplanering. Vad kan vi lära oss av denna stadigt växande volym utvärderingar? Studien är en syntes av utvärderingar av utbildningsbistånd som avser fånga komplexiteten i fenomenen utvärdering, bistånd och utbildning. Författarna går igenom viktiga frågor som berör […]
Studien är en syntes av högkvalitativa och omfattande utvärderingar på området utbildningsbistånd. Syftet med rapporten är att fungera som ett inspel till beslutsfattare och biståndsorgan som önskar använda sig av den mest rigorösa och tillförlitliga forskningen på området för att bättre kunna rikta investeringar till utbildningssektorn. Rapporten innehåller en övergripande sammanställning och analys av aktuell […]
Regional utveckling och integration i Afrika har fördjupats och utvecklats under de senaste två decennierna. Flera givare, däribland Sverige, har bidragit med betydande biståndsinsatser för att främja regionalt samarbete. Då kunskapsläget om underliggande antaganden och effekter av externt stöd för regional utveckling i Afrika är begränsat är syftet med denna studie att belysa vad som […]
Klimatrelaterade biståndsinterventioner ökar. 2013 uppgick de till 15 procent av det globala bilaterala biståndet och i enlighet med det hållbara utvecklingsmålet ska det samlade klimatbiståndet uppgå till 100 miljarder USD årligen från och med 2020. Den dubbla målsättningen att motverka klimateffekterna och minska fattigdomen ökar kraven på noggrann planering och genomförande av biståndsprojekt. Dessa dubbla […]
De flesta fattiga människor i världen bor på landsbygden och de är oftast kvinnor, barn eller medlemmar av en etnisk minoritetsgrupp. Denna avhandling fokuserar på de mest utsatta och består av fyra artiklar med något olika fokus. De två första fokuserar på barn och humankapital medan de två andra undersöker jordbruksekonomin. Rapporten presenterades under seminariet Drivers […]
Several issues remain to be settled before conclusions can be drawn about how colonial institutions interact with long-term development dynamics.What does it mean and how can it be measured? How does it influence the development process over time? To what extent is it reasonable to infer a causal link to current economic performance from the […]