Klimatinvesteringar och reformer inom miljöområdet löper stor risk att misslyckas om acceptansen är låg. När afrikanska länder utvecklar sina klimathandlingsplaner i enlighet med Parisavtalet är det därför viktigt att regeringar, biståndsgivare och andra aktörer har en god förståelse av vilket stöd det finns hos allmänheten för olika klimatpolitiska styrmedel. Det finns mycket lite kunskap om […]
Hur påverkar en ökad kvinnlig politisk representation främjandet av kvinnors intressen inom politik och policy, och under vilka förhållanden kan vi förvänta oss att kvinnliga politiker har ett positivt inflytande på beslutsfattandet? I denna avhandling undersöks sambandet mellan kvinnors beskrivande och substantiella representation och de institutionella och samhälleliga faktorer som påverkar detta förhållande?
Vilka är de underliggande faktorerna bakom det begränsade protestdeltagandet i semi-auktoritära regimer? Denna avhandling testar tillämpbarheten av teorier om politiskt deltagande och vilken roll individuella faktorer spelar för att förklara on- och offline-mobilisering i dagens Ryssland.
Hur påverkar bistånd demokratiseringsprocesser och medborgarnas attityder och idéer om demokrati? Denna avhandling utforskar hur bistånd och finansiella initiativ från demokratiska och autokratiska givare påverkar både nivå och kvalitet på demokratin i mottagarländerna.
Sedan det svenska statliga utvecklingsbiståndets begynnelse har, med växlande intensitet, såväl handelns roll för utveckling som den svenska handelns roll i biståndet diskuterats. Redan i det dokument som räknas som det svenska biståndets grunddokument (proposition 1962:100) skrivs att det finns ”anledning att uppmärksamma handelsförbindelsernas centrala betydelse för u-ländernas ekonomiska framåtskridande och deras viktiga roll som […]
Lokala och nationella organisationer och aktörer är först på plats vid humanitära kriser. De hjälper oförtröttligt, och de finns kvar när internationella organisationer lämnar. Trots det är de marginaliserade i det internationella humanitära systemet. Denna utvärdering undersöker hur Sverige lever upp till sina löften om ökad lokalisering.
Årsrapporten Biståndsanalys 2024 samlar kunskap, lärdomar och slutsatser från vår verksamhet under 2023 i ett tillgängligt, kort format. Läs om aktuella utmaningar och tendenser inom biståndet, samt ta del av spaningar inför framtiden. Under 2023 har EBA haft fokus på biståndspolitiken och politikens förändring. Frågor som behandlats är migration, feministisk utrikespolitik, biståndets styrning och forskningsbiståndets […]
De första fallen av acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) uppträdde i slutet av 1970-talet och sjukdomen utvecklades snabbt till en internationell epidemi under 80-talet. Vissa länder i Afrika har drabbats särskilt hårt, med en stor andel smittade i befolkningen. Sverige var ett av de länder som tidigt anslöt sig till den internationella insatsen för att bekämpa […]
Hur kan människor i glesbygd som lever i fattigdom få bättre tillgång till service och bättre inkomstmöjligheter? Det är en av frågorna som denna avhandling försöker besvara. “Marknader och marknadsplatser: Förändring och ekonomisk utveckling i glesbygd” använder olika former av satellitbilder för att besvara denna fråga, för att hantera utmaningar med bristen på tillförlitlig data.
Hur klarar handelsnätverk inom jordbruket och fiskeindustrin av omställningar och förändringar för att säkra hållbara livsmedelssystem, givet de kriser som vi står inför idag? Denna avhandling undersöker handelsnätverkens roll som sociala system, och deras kapacitet att reagera på förändringar i olika livsmedelssystem, baserat på fallstudier i Mexiko och Sydafrika.
Under åtta års tid, 2014–2022, bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik (FUP). Sverige var det första landet i världen att deklarera en FUP och blev även det första landet att dra tillbaka en sådan. FUP har sedan 2014 spridits internationellt och ett tiotal länder har antagit egna varianter. Men i vilken grad och hur omsattes Sveriges […]
EBA har beställt en utvärdering av Sveriges insatser för statsbyggande i bräckliga stater. Följande frågor ska vägleda studien: I vilken utsträckning och hur har svenskt bistånd gjort skillnad för målet om stärkt kapacitet och service hos statliga institutioner i bräckliga konfliktdrabbade länder? Vilka faktorer eller mekanismer förklarar framgång eller misslyckade? Författare: Mohammad Sepahvand, forskare, Lunds […]
Produktiv sysselsättning och ett hyggligt arbete är en av de viktigaste vägarna ut ur fattigdom för individer och grupper i låg- och medelinkomstländer. Det gör att jobbskapande och sysselsättning kan betraktas som centrala mål för biståndet. Sysselsättning är idag ett ganska stort och viktigt område i det svenska biståndet och starkt prioriterat av regeringen. EBA […]
Sveriges regering har aviserat en reformagenda för svenskt bistånd. En del i denna är att klimatbiståndet ska utökas och effektiviseras, bland annat genom utvecklat samarbete med länder som har stora utsläpp. Artikel 6 i Parisavtalet reglerar internationellt samarbete kring utsläppsminskningar. Ett effektiviserat och resultatbaserat klimatbistånd skulle eventuellt kunna baseras på Artikel 6. EBA har uppdragit […]
Vilka mekanismer har betydelse när konflikter om naturresurser blir våldsamma? Det är en av frågorna som denna Development Dissertation Brief (DDB) försöker besvara. Att stärka staters och institutioners förvaltning av naturresurser kan bryta negativa cirklar av konflikt, och bidra till fredliga lösningar.
På vilket sätt bidrar osäker livsmedelstillgång i städer till social turbulens och oroligheter i låg- och medelinkomstländer? Den här rapporten sammanfattar en avhandling som studerat effekten av osäker livsmedelstillgång på medborgares deltagande i sociala oroligheter.