Sverige har, åtminstone sedan 1990-talet, redovisat kostnader för asylmottagande i hemlandet som bistånd. Då Sverige budgeterar för att det totala biståndet ska uppgå till en bestämd volym (tidigare i form av mål om en procent av BNI, nu en fast summa) innebär ökade (minskade) kostnader för asylmottagande minskningar (ökningar) i övrig biståndsverksamhet. En direkt konsekvens
Läs mer
Denna underlagsrapport är ett av kapitlen i EBAs antologi om förändringsteorier. Författarna Suvi Virkkunen och Alva Bruun har båda varit verksamma vid det finska Utrikesdepartementet och beskriver hur tematiska förändringsteorier har upprättats för utvecklingssamarbetet där. Finland har, intressant nog, etablerat en övergripande förändringsteori för hela utvecklingssamarbetet. Författarna beskriver i sin text hur finska UD har
Läs mer
I denna underlagsrapport beskriver samtidshistorikern Hilde Reinertsen förändringsteoriers historia och släktträd. Genom att beskriva hur förändringsteorier som arbetssätt växt fram ger hon oss en förståelse för hur modellen kopplar till, och liknar, tidigare arbetssätt inom biståndet, såsom LFA, RBM med flera. Texten belyser flera av de frågor som ligger till grund för den nyligen publicerade
Läs mer
Korruption är ett stort hinder för hållbar utveckling. I det svenska utvecklingssamarbetet bedrivs arbetet mot korruption inom två övergripande områden – korruption som utvecklingshinder i partnerländer och korruption inom biståndet. De senaste åren har präglats av en ambition att stärka Sidas arbete för att motverka korruption som utvecklingshinder i länder där man bedriver utvecklingssamarbete. Denna
Läs mer
I denna underlagsrapport beskrivs lärdomar från svenskt bistånd till Afghanistan och Sidas bilaterala forskningsbistånd. Den gemensamma nämnaren är ambitionen att bygga eller stödja institutioner, vilket är ett vanligt tema inom det internationella biståndet. Adam Pain diskuterar de mer eller mindre implicita förändringsteorier som fanns i de två fallen, och lyfter i en kritisk analys ett
Läs mer
Bistånd ska ge resultat, det ska bidra till positiv förändring för människor som lever i fattigdom och förtryck. Frågan om hur en sådan förändring ska åstadkommas har följt det svenska biståndet sedan starten på 1960-talet. Svaren har varit många, precis som de olika metoder eller modeller som använts för att styra och planera verksamheten. Sedan
Läs mer
I den här texten beskriver författarna, Joakim Molander och Wolfgang Biersack, den förändringsteori som Internationella IDEA har etablerat för organisationens arbete för att främja en hållbar demokratisk utveckling. IDEAs förändringsteori bygger på metoden ”outcome mapping” och fokuserar på institutioner och aktörer vars kapacitet Internationella IDEA strävad efter att utveckla. Författarna går sedan vidare och diskuterar
Läs mer
Expertgruppen för biståndsanalys har beställt en utvärdering av Sveriges långsiktiga utvecklingssamarbete mellan Liberia med fokus på perioden efter att det andra liberianska inbördeskriget avslutats, det vill säga 2003-2021. Syftet är att få en fördjupad förståelse för relevans, koherens och långsiktiga resultat i utvecklingssamarbetet inom fred och konflikt, demokrati och mänskliga rättigheter samt inkluderande ekonomisk utveckling.
Läs mer
Den här studien utforskar relationen mellan Sverige och EU i utvecklingssamarbetet. Den fokuserar på programmering på partnerlandsnivå, där en majoritet av utvecklingssamarbetet planeras och genomförs. Landnivån är därför en nyckelarena för samordning, samverkan och samarbete mellan EU och medlemsländerna. I studien görs en analys av Sveriges engagemang i EU:s landprogram och gemensamma programplanering mot bakgrund
Läs mer
Konstitutioner, eller grundlagar, utgör en grund för samhällen. De grundläggande reglerna och lagarna för hur länder ska styras uttrycks i författningar. De utgör alltså grunden för samhällskontrakt och står i centrum för de flesta fredsprocesser där konfliktdrabbade länder åter byggs upp. Det står sedan årtionden klart att folkligt deltagande, där nyckelaktörer kan ge sina bidrag,
Läs mer
Kopplingarna mellan markrättigheter och anpassning till klimatförändringar är väl etablerade. FN:s klimatpanel IPCC, liksom UN-Habitat, har visat att landrättigheter är viktiga förutsättningar för individers och samhällens möjlighet att motstå och hantera klimatförändringar. Det finns dock en stor variation av markrättigheter och system för markrättigheter i de flesta låg och medelinkomstländer. Tolkningen av hur dessa rättigheter
Läs mer
En stor del av Sveriges utvecklings- och utrikespolitik sker inom och genom multilaterala organisationer, såsom FN, EU eller de olika utvecklingsbankerna. Sverige är också en av de största finansiärerna av det multilaterala systemet – en majoritet av det svenska biståndet går till multilaterala organisationer, antingen som kärnstöd eller så kallat multi-bi-bistånd. Hur Sverige får gehör
Läs mer
EBA-rapporten Swedish aid in the time of the pandemic analyserar hur biståndet har hanterats under covid-19-pandemin. Rapporten bidrar med kunskap om hur biståndet har anpassats under pandemin, hur justeringar har genomförts och identifierar lärande för framtida kriser. Huvudsakliga slutsatser: Den övergripande strategiska inriktningen av Sveriges bistånd har varit oförändrad under pandemin. Breda strategier med en
Läs mer
Jordbruksutveckling är ett kraftfullt verktyg för fattigdomsbekämpning i låginkomstländer. I svenskt bistånd utgör stöd till jordbruk, skogsbruk, fiske och landsbygdsutveckling trots det en blygsam andel. Under perioden 2005–2020 låg det, enligt officiell statistik, relativt stabilt på cirka 3 procent av den svenska biståndsbudgeten och cirka 5,5 procent av allt stöd som fördelades genom Sida. Men
Läs mer
Tvångsförflyttade människor kan nå ökad självtillit om de får bättre tillgång till sociala skyddsprogram. Sådan förbättrad täckning skulle också hjälpa mottagande länder att stärka sina lokala styrsystem. Studien syftar till att stödja såväl givarländer som värdländers regeringar i att utforma policies och program som stöder allas tillgång till sociala skyddsprogram. Den politiska kontexten kring flyktingmottagande
Läs mer
Sverige har under lång tid varit internationellt pådrivande för gemensamma principer för hur insatser i sviktande och konfliktdrabbade stater ska genomföras. I denna EBA-studie undersöks hur Sverige självt har tillämpat de principer som internationella aktörer enades om genom undertecknandet av den ”Nya given” för insatser i sviktande stater 2011. I undersökningen placerar författarna inte mindre
Läs mer