Under åtta års tid, 2014–2022, bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik (FUP). Sverige var det första landet i världen att deklarera en FUP och blev även det första landet att dra tillbaka en sådan. FUP har sedan 2014 spridits internationellt och ett tiotal länder har antagit egna varianter. Men i vilken grad och hur omsattes Sveriges feministiska utrikespolitik i praktiskt jämställdhetsarbete?
EBA-rapporten More Than a Label, Less Than a Revolution: Sweden’s Feminist Foreign Policy (EBA 2023:02) presenterar den första systematiska studien av implementeringen av FUP. Den följer implementeringskedjan från regeringen till ambassader och myndigheter inom utrikespolitikens tre områden – utvecklingssamarbetet, säkerhetspolitiken samt handel och främjande.
Författarna drar, baserat på flera delstudier och en stor mängd kvantitativa och kvalitativa data, fyra huvudsakliga slutsatser:
- Den feministiska utrikespolitiken ledde till att jämställdhet betonades mer i regeringens direktiv, dock med otydlig styrning av genomförandet och utan ytterligare finansiering.
- Ambassadernas och myndigheternas jämställdhetsarbete ökade efter att den feministiska utrikes-politiken introducerats, även om metoderna för jämställdhetsarbetet i stort förblev desamma.
- Jämställdhetsarbetet intensifierades inom alla tre politikområden men främst inom handels-
området som tidigare haft ett begränsat fokus på jämställdhet. Det feministiska begreppet kom vidare att fungera som en drivkraft för integrering och samordning av politikområdena. - ”Feminist”-etiketten stöpte inte om jämställdhetsarbetet i grunden, och användes i huvudsak av den politiska ledningen, men den höjde ambitionsnivån, stärkte Sveriges internationella ledarskap i jämställdhetsfrågor och ökade spänningarna med högerkonservativa krafter.