Migration är ett prioriterat område i biståndspolitiken. Biståndet ska vara ett verktyg för att motverka irreguljär migration, bidra till ökat återvändande, frivillig återvandring och att minska grundorsaker till irreguljär migration. Men hur ser egentligen sambanden mellan migration och bistånd ut? Vilka problem är det vi vill lösa och vilka verktyg är mest effektiva? Det är några av de frågor som Expertgruppen för biståndsanalys har undersökt i ett antal rapporter.
Krig, konflikter, klimatförändringar och katastrofer gör att världen står inför större migrationsutmaningar än någonsin tidigare. Beröringspunkterna mellan migration och bistånd är många och en omfattande forskning visar att sambanden är svåra och snåriga.
Migration kan exempelvis både bidra till ökad ekonomisk tillväxt och bli ett resultat av tillväxt. Om biståndet bidrar till ökad ekonomisk tillväxt, ökar fattiga migrationsbenägna människors möjligheter att migrera vilket på kort sikt ofta leder till ökad migration. Fattiga länders tillväxt genererar därmed en migrationspuckel (Lucas, 2019).
Stöd till jordbruk, hälsa och utbildning minskar migration
Studier pekar samtidigt på att bistånd till jordbruk kan öka möjligheter för människor att försörja sig och därmed stanna på landsbygden. Stöd till hälsovård och reproduktiv hälsa, liksom ökad tillgång till grundutbildning kan också minska benägenheten att migrera bort från svåra situationer (Lucas, 2019).
Integration hjälper flyktingar att bli självförsörjande
Bistånd till att förebygga påtvingad migration, stöd till migranternas grannländer, samt investeringar för att göra återvändande möjligt är de områden som förefaller viktigast för att minska migration. Det är samtidigt underfinansierade områden.
En EBA-studie i samarbete med OECD (Gagnon m.fl. 2022) pekar på att fokus på integration i lokala värdsamhällen gradvis har ökat. En fungerande integration skapar utrymme för flyktingar att bli mer självförsörjande och värdsamhällen att få en mer hållbar situation (Burlin, 2021). De flesta tvångsförflyttade saknar dock verkliga möjligheter att få kontroll över sitt uppehälle. I sådana situationer blir tillgång till statlig service, sociala trygghetssystem och lokala arbetstillstånd avgörande.
Stöd till konfliktförebyggande, katastrofberedskap och återuppbyggnad ger effekt
En kartläggning av migrationsinsatser inom svenskt bistånd visar att verksamheten hittills har varit svåröverskådlig, och att det inte är tydligt vilken typ av problem migrationsinsatser egentligen förväntas lösa (Andersen, 2021).
Regeringen vill villkora delar av biståndet till partnerländer för att få dem att ta emot sina medborgare som nekats asyl i Sverige. Författarna till en studie EBA beställt (Guillaumont m.fl., 2023) menar att forskningen är entydig i att den typen av villkorande är ineffektivt. Vad som däremot, enligt forskningsöversikter, kan ge biståndet mer effekt är att motverka och hantera påtvingad förflyttning. Särskilt viktigt kan konfliktförebyggande, stöd till katastrofberedskap, samt stöd till återuppbyggnad vara (Guillaumont m.fl., 2023; Lucas, 2019).
Texten är ett utdrag ur Biståndsanalys 2024
Läs mer i våra rapporter inom området migration i länklistan på den här sidan.