Demokrati och mänskliga rättigheter har hög prioritet i svenskt utvecklingssamarbete. En del avser stöd till att stärka demokratiska institutioner, såsom partisystem och enskilda politiska partier. Årligen kanaliseras ca 80 mkr för detta syfte via svenska partianknutna organisationer (PAO). Andra givare förmedlar också stöd till partisystem och politiska partier. Vad vet vi egentligen om effekterna av […]
Kontantstöd har uppmärksammats för sin förmåga att både adressera kortsiktig fattigdomsbekämpning och långsiktig fattigdomsminskning. Kapaciteten gällande långsiktig fattigdomsminskning är dock insvept i teoretiska antaganden och ’tagna för givet’ förväntningar. Denna avhandling undersöker därför bevis och antaganden samt spridningen av kontantstöd-initiativ i Latinamerika. Rapportens översikten innefattar aktiva kontantstödprogram i Latinamerika och därefter summeras resultaten från en systematisk genomgång […]
Denna rapport summerar en avhandling som har undersökt hur den svenska offentliga biståndspolitiken konstruerade forskningens roll i låginkomstländer mellan 1973 och 2008. Det övergripande syftet är att bidra till förståelse för hur vetenskap har framställts som ett verktyg för framsteg under efterkrigstiden. Rapporten presenterades under seminariet Svenska biståndsformer. Resultat i huvudsak Två centrala perspektiv återfinns i […]
2013 publicerade Lancet-kommissionen för investeringar i hälsa rapporten Global Health 2035: Converging within a Generation. I rapporten beskrevs möjligheterna för låg- och lägre medelinkomstländer att med stöd av biståndsgivare att nå dramatiska hälsoförbättringar till år 2035. Mot denna bakgrund gav Expertgruppen för Biståndsanalys (EBA) en grupp forskare från Lancet-kommissionen i uppdrag att studera det svenska […]
Ett huvudmål för det svenska biståndet är fattigdomsminskning. Denna underlagsrapport undersöker hur bilaterala projekt och program i 12 stycken svenska samarbetsländer utformats för att motverka just fattigdom. För att fastslå om utformningen varit relevant och effektiv för ändamålet har ett schema om tre lagar från The Chronic Poverty Report 2014 – 2015 använts. Resultatet presenterades under seminariet Svenskt […]
I sin granskning 2013 påpekade Development Assistance Committee (DAC) att Sveriges bistånd är tunt fördelad över ett brett spektrum av länder och sektorer. Granskningen menar att Sveriges åtagande att fokusera biståndet mot färre länder och tematiska områden inte har uppfyllts och att arbetet för att minska fattigdom bör koncentreras ytterligare. Rapporten undersöker det svenska bilaterala […]
Syftet med denna studie var tvådelat. En uppgift var att beskriva hur svenskt multilateralt bistånd har utvecklats över de senaste 15 åren. Ett annat syfte var att undersöka vilken information som går att finna i offentligt tillgänglig statistik över svenskt bistånd. Rapporten innehåller tabeller och grafer över det totala svenska multilaterala, multibi- och bilaterala biståndet. […]
Rapporten undersöker betydelsen av så kallade randomiserade kontrollerade studier (RKS) i utvärderingen av biståndsfinansierade projekt och program. Den första delen av rapporten behandlar hur RKS har använts i den internationella akademiska världen samt för att främja evidensbaserad utvecklingspolitik. Den andra delen diskuterar i vilken utsträckning denna metod använts inom svensk biståndsutövning och om det finns […]
I denna Development Dissertation Brief (DDB) har Agnes Cornell sammanfattat sin avhandling. Den undersöker varför och under vilka omständigheter demokratibistånd har betydelse för demokratisk utveckling. Rapporten presenterades under seminariet Svenska biståndsformer. Resultat i huvudsak Demokratibistånd kan bidra till demokratisk förändring men endast marginellt och enbart under vissa gynnsamma förhållanden. Även under mer gynnsamma förhållanden, såsom när […]