Sverige satsar stora resurser på demokratibistånd, och en betydande del kanaliseras via civilsamhället. Stödet till och genom organisationer i civilsamhället är viktigt i exempelvis humanitära insatser, arbete med sexuell och reproduktiv hälsa, samt insatser för demokrati och mänskliga rättigheter.
Samtidigt rapporterar V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet i sin demokratirapport för 2024 en fortsatt dyster utveckling för demokratin i världen. Auktoritära regimer begränsar friheten för civilsamhälle, universitet och media. Rekordmånga av världens länder, 42 stycken, går i auktoritär riktning, medan enbart 14 länder går i demokratisk riktning.
Begränsad, men positiv, effekt
I en pågående utvärdering studeras vilken betydelse svenska civilsamhällesorganisationer har för att stärka kapaciteten hos deras samarbetspartner i ett urval afrikanska länder. På ett övergripande plan är bilden positiv. En utvärdering från 2020 visar att svenskt och internationellt demokratibistånd över lag har en begränsad, men positiv, effekt på demokratisk utveckling (Niño-Zarazúa m.fl., 2020). Författarna avvisar också att bistånd skulle ha negativa effekter på demokrati.
Stödet har större effekt i länder där det sker en demokratisk utveckling. Trots att de positiva sambanden försvinner i situationer där utvecklingen går i auktoritär riktning menar författarna dock att fortsatt demokratibistånd kan vara ännu viktigare där. Även rapporten “Swedish Aid in the Era of Shrinking Space – the Case of Turkey” (Eldén och Levin, 2018) argumenterar för fortsatt stöd i auktoritära länder där bistånd är viktigt för aktörer som verkar för demokrati och mänskliga rättigheter. Författarna lyfter fram en kombination av långsiktiga kärnstöd till organisationer och små kortfristiga projektstöd för att starta och expandera verksamheter som en fruktbar modell.
Viktigt att stärka diskriminerade grupper
Organisationer i civilsamhället har en viktig roll för att motverka diskriminering (Marcus m.fl., 2019). Trots att resultat är svåra att mäta så visar litteraturen på framgångar kring ändrade attityder och normer. Det är särskilt viktigt att samarbeta nära moraliska ledare och att på olika sätt stärka diskriminerade gruppers egen förmåga att hävda sina rättigheter. Påverkansarbete för att ändra lagar och policyer är också centralt. Sedan EBA publicerade dessa rapporter har det demokratiska utrymmet har krympt ytterligare. På flera håll har COVID-19 pandemin utnyttjats för att skjuta upp eller ställa in val, begränsa rörelsefrihet och andra medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala, och kulturella rättigheter.
Texten är ett utdrag ur Biståndsanalys 2024
Läs mer i våra rapporter inom området i länklistan på den här sidan.