I flertalet låginkomstländer är problemet med byråkratisk eller småskalig korruption relativt utbrett. Utgångspunkten för denna studie är att det dominerande synsättet på vad som driver tjänstemäns att delta i korruption är i behov av kompletterande perspektiv då dessa sällan tagit hänsyn till de våldsamma hot som drabbar icke-korrupta aktörer.
Avhandlingen ställer följande fråga: på vilket sätt påverkar våld och hot tjänstemäns val att ta mutor? Detta undersöks genom analys av empiriskt material bestående av intervjuer med inspektörer inom sydafrikansk förvaltning som övervakar tjuvfiske.
Rapporten presenterades under seminariet Samhällsstyrning – nationellt och globalt.
Resultat i huvudsak
- Hot från medborgare och korrupta kollegor är en viktig aspekt i tjänstemäns beslut att ta mutor.
- Inspektörerna känner sig ofta hotade i sitt arbete. Många har problem med att säga nej till mutor och att de äger rum i samband med våldsamma hot.
- Hot kommer inte bara från tjuvfiskare utan även från korrupta kollegor. Detta kan ses som en illustration av resonemanget om genomdrivandet av korrupta kontrakt, där korrupta tjänstemän har incitament i att göra fler kollegor inblandade då detta minskar risken för visselblåsning.
- Respondenter antyder att få tjänstemän vill betala priset för att vara icke-korrupt och att detta beslut baseras på förväntningar om hur andra kollegor kommer att agera.
Implikationer
- Anti-korruptionspolicy borde inriktas alltmer på att garantera säkerheten för tjänstemän i korrupta och våldsamma miljöer.
- Ett sätt att göra möjligheterna att agera som visselblåsare mindre riskabla är att installera anonyma tjänster av det här slaget.
Aksel Sundström är verksam som forskare vid Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet och där anknuten till the Quality of Government (QoG) Institute samt the Varieties of Democracy (V-Dem) Project. Han disputerade år 2015 i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.