Ledaren i Svenska Dagbladet 2/9 hänvisar till EBAs underlagsrapport ”Vad säger Sidas årsredovisning om biståndets resultat? Exemplet sysselsättning”. EBAs kanslichef Jan Pettersson intervjuades även i P1 Morgon 3/9 tillsammans med Sidas generaldirektör Jakob Granit. Där fick han bland annat frågan hur man borde förändra rapporteringen. EBAs svar på den frågan är att hänvisa till evidens från fler och bättre effektutvärderingar. Och en kontinuerlig anpassning av verksamheten utifrån resultaten.
EBAs uppdrag är att löpande utvärdera och analysera biståndet för att förbättra det. Frågan om resultat är helt avgörande. Vi har nyss publicerat en större rapport om regeringens resultatredovisning och rapporten som nu lyfts fram är en kompletterande rapport där vi tittar på de exempel Sida ger på hur många jobb de varit med om att skapa.
Vad säger rapporten?
Rapporten tittar på de 12 så kallade resultatexempel om antal skapade jobb som finns i Sidas årsredovisningar 2021 och 2022. Dessa 12 exempel är inget urval utan utgör samtliga kvantitativa utsagor om sysselsättningsresultat i de två årens rapporter. Rapporten ställer frågan om rapporteringen av antalet jobb i de är rättvisande jämfört med de underlag exemplen grundar sig på. Och svaret är nej. Ofta redovisas fler jobb än vad underlaget ger stöd för. Ibland redovisas målsättningen med projektet också som resultat. Slutsatsen blir att rapporteringen i dessa fall inte är rättvisande jämfört med underlagen. Däremot vet vi inte om de 12 exempel som granskats är representativa för helheten.
Varför är det så svårt?
Resultatredovisning omfattar en mängd delar – ekonomisk rapportering, hur man följer styrning och om man nått upp till målen som riksdag och regering formulerat för biståndet – att det ska göra skillnad för människor som lever i fattigdom och förtryck. I det sammanhanget är det svårt att visa vilket resultat en enskild insats ger. Dels för att det inte alltid går att mäta vilken insats som gav vilket resultat i ett samhällssystem med många faktorer och aktörer och dels för att resultaten ofta kan ses först på längre sikt. Där skiljer sig biståndet egentligen inte från annan verksamhet med målsättningar som går ut på att påverka en samhällsutveckling, exempelvis arbetsmarknadsmarknadspolitiska reformer inom Sverige.
Hur kan man göra istället?
Det redovisningen istället bör lyfta fram är att biståndet genomförs på ett sätt som forskning och utvärdering har visat ger goda resultat. Så länge det finns stöd i forskning för att en metod fungerar så motiverar det verksamheten. Löpande utvärdering av genomförande och effekter ger kontinuerligt nya kunskaper som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Fler och bättre effektutvärderingar, utifrån metoder som är speciellt anpassade för biståndets förutsättningar, och att verksamheten sedan anpassas efter vad vi lärt oss – det är så vi försäkrar oss om att vi gör rätt saker på rätt sätt.
Läs EBAs underlagsrapport ”Vad säger Sidas årsredovisning om biståndets resultat? Exemplet sysselsättning” av Markus Burman.
EBA har skrivit fler rapporter i ämnet resultatredovisning av biståndet, läs gärna ”Det är resultatet som räknas: För en bättre resultatredovisning av biståndet” av Númi Östlund och Helena Hede Skagerlind
Hör även rapportförfattarna av båda rapporterna i ett avsnitt av EBA-podden ”Biståndets resultat – Hur vet vi vad som funkar?” om hur vi kan få fram information om biståndets resultat.