Kontantstöd har blivit ett viktigt verktyg för att minska fattigdom. Med fokus på barnbidrag utforskar denna rapport de materiella och socio-relationella implikationerna av statligt kontantstöd på landsbygden i Sydafrika.
Rapporten presenterades under seminariet Att verkligen förändra: lärdomar om deltagande, socialt entreprenörskap och fattigdomsbekämpning i Afrika.
Resultat i huvudsak
- I en kontext av massarbetslöshet och sinande jordbruk har kontantstöd haft skyddande och produktiva effekter på försörjning.
- För fattiga byar på landsbygden, som Cutwini och Manteku, utgör kontantstöd ekonomins bankande hjärta. För mottagarna, hushållen och indirekt för den lokala ekonomin. Det är inte bara en ekonomisk transaktion, som håller individer i hushåll och samhället flytande, utan formar även sociala relationer.
- Strategisk användning av bidrag innebär små förbättringar över tid, förbättringar som för kvinnor är viktiga och arbetsbesparande. Barnbidraget skapar en känsla av självständighet och värdighet. Detta går mot argumentet att kontantstöd skapar en beroendekultur som skadar människors värdighet.
- Flera deltagare var medvetna om stereotyper som omgärdar barnbidraget, såsom imali yeqolo (’att lägga sig på rygg’-pengar), samt att respektlösa tjänstemän ifrågasätter om yngre kvinnor förtjänar bidraget.
Stefan Granlund disputerade i mars 2020 med sin avhandling The Promise of Payday: Exploring the role of state cash transfers in post-apartheid rural South Africa vid Institutionen för stad och land på Sveriges lantbruksuniversitet. Stefans primära forskningsintressen berör sociala trygghetssystem och dess politik, jämställdhet, ekonomiska och sociala rättigheter samt teorier kring distributiv rättvisa.