2017 Demokrati och mänskliga rättigheter, Ekonomisk utveckling, Jämställdhet Översikt

Do Anti-Discrimination Measures Reduce Poverty Among Marginalised Social Groups?

Rachel Marcus, Anna Mdee, Ella Page

Diskriminering på grund av kön, ålder, kasttillhörighet, funktionsnedsättning eller religion samt av vissa etniska grupper utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna och är en viktig faktor som bidrar till en hög fattigdomsnivå bland många av de diskriminerade grupperna. Den här rapporten skapar ny kunskap genom dess rigorösa granskning och sammanställning av belägg hämtade från låg- och medelinkomstländer.

Rapporten är en grundlig analys av 470 studier. Den föregicks av en systematisk sökprocess efter nyckelord och riktade sökningar efter belägg för särskilda lagars, strategier och programs effekter. Studien fokuserar på insatser riktade mot samhällsgrupperna kvinnor och flickor, barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning, marginaliserade etniska grupper och marginaliserade kaster.

Rapporten presenterades under seminaret Marginalized and poor – does targeted anti-discrimination measures work? och ingår i projektet Evaluating anti-discrimination measures som engagerar EBA, Rädda Barnen, UN Children’s Fund, UN Population Fund och Swiss Agency for Development and Cooperation (SDC).

Resultat (i urval)

  • Det finns få noggranna konsekvensstudier som behandlar insatsers effekt på hur människor upplever fattigdom, informationstillgång eller utanförskap.
  • Det finns belägg för att positiv särbehandling inom högre utbildning och på arbetsmarknaden har lett till positiva ekonomiska effekter för ett stort antal av målgrupperna.
  • Överlag visade sig insatspaket med utbildningsinriktning ha positiva effekter på marginaliserade gruppers grad av inskrivning och utveckling i skolan.
  • Utbildning, särskilt gymnasial utbildning, har är att den bidrar till mindre diskriminerande könsrelaterade attityder.
  • Det finns vissa belägg för att arbetsmarknadspolitiska undantagsåtgärder har skapat incitament för familjer att låta sina barn genomgå längre utbildning.
  • Beläggen är blandade när det gäller undantagens fördelningsmässiga effekter inom den högre utbildningen.

Rekommendationer (i urval)

  • Främja förverkligande av rättigheter och inkluderande tjänster för alla som ett första led mot förändring.
  • Särskilt allvarlig diskriminering eller fattigdomsrelaterade hinder på utbildnings- eller sysselsättningsområdet behöver riktat ekonomiskt och socialt stöd samt undantag.
  • Stärka de institutioner som ansvarar för att bekämpa diskriminering och som erbjuder diskrimineringsprövning.
  • Strategier och program mot diskriminering är mest effektiva i stödjande ekonomiska och politiska sammanhang tillsammans med finansiering och parallella kampanjer för attitydpåverkan.
  • Regelbunden konsekvensöversyn.
  • Givare måste vara medvetna om att de verkar inom ett mycket politiskt område och måste vara noga med att följa de regeringar eller organisationer i det civila samhället som verkar för att komma till rätta med diskrimineringen.

Rapportförfattare
Rachel Marcus, Forskare, Overseas Development Institute
Anna Mdee, Professor, University of Leeds
Ella Page, Konsult