Korruption är ett hinder inom utvecklingsamarbetet. En vanlig förklaring till misslyckade korruptionsreformer är att det är ett kollektivt problem. Gradvis reform anses inte vara tillräckligt för att nå en vändpunkt. Enligt denna tankegång krävs en dramatisk förändring som chockar systemet, i en ny riktning. Idén förespråkas av Bo Rothstein som menar att den svenska, administrativa reformen under 1800-talet skedde i form av en ”big bang”. Mot denna bakgrund undersöker denna avhandling det svenska reformen och offentlig förvaltning stort.
Rapporten presenterades under seminariet Samhällsstyrning – nationellt och globalt.
Resultat i huvudsak
- Processen att bygga en opartisk och professionell byråkrati skedde snarare gradvis än i form av en ”big bang”. Detta innebär att det inte verkar finnas någon universallösning för reform.
- Den svenska reformen speglar processer i andra länder som idag kämpar med informella betalningar inom offentlig sektor. I Sverige var informella och semi-informella betalningar vanliga under 1800-talet. Dessa kallades för ”sportler”.
- ”Sportler” förstods som indirekt skatt som distribuerades automatisk, utan statens inblandning. Sedd som en bristfällig men praktisk lösning fokuserade reformerna på att förbättra förfarandet genom att formalisera och reglera. Avskaffandet kom till först genom löneökning och införandet av inkomstskatt.
- Väldokumenterade men anekdotiska exempel tyder på att rekryteringen präglades av nepotism under 1700-talet men tycks varit mer opartisk i slutet av 1800-talet.
Anders Sundell är forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Han disputerade med sin avhandling Public Administration and Corruption: How to get the institutions that work vid Göteborgs universitet i juni, 2015 .