En ny EBA-rapport ger en detaljerad bild av det svenska biståndets transparensarbete och pekar på områden där förbättringar kan göras. Den visar också att transparens förutsätter anpassningar utifrån vad en användare faktiskt behöver för typ av information för att uppnå sitt syfte.
– Transparens är en grundläggande princip för all offentlig verksamhet, och ett transparent bistånd har länge varit en svensk målsättning, säger Torbjörn Becker, ordförande för EBA. Rapporten analyserar vad transparens egentligen innebär inom biståndet. Vi hoppas att den kommer att bidra till en konstruktiv diskussion om vilken information som bör vara tillgänglig, för vem och på vilket sätt.
I rapporten granskar författarna, Pontus Hedlin och Cristoffer Lokatt vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, Sveriges arbete med att uppfylla sina internationella åtaganden på området och undersöker varför Sverige inte har nått högre i den internationella rankingen av biståndstransparens, Aid Transparency Index. Trots höga ambitioner hamnade Sverige 2022 på plats 21 av 50 länder.
– Sverige skulle kunna placera sig högre i kommande mätningar genom att förbättra rapporteringen av data med relativt enkla medel, säger Cristoffer Lokatt. Men transparens måste förstås utifrån vad en användare faktiskt behöver för typ av information för att uppnå sitt syfte. Beroende på om syftet är att utkräva ansvar, lära, skapa opinion eller samordna behöver informationen ha olika egenskaper och innehåll för att kunna anses vara transparent.
En slutsats i rapporten är att den information som återfinns på plattformen Openaid.se sällan är den mest värdeskapande för de tänkta användarna. Ofta efterfrågas istället information som beskriver det svenska biståndet på en samlad nivå, hur biståndet är organiserat, fördelat och genomfört och en, främst övergripande, bild av biståndets resultat.
För att kunna använda den rika data som publiceras krävs också en viss nivå av kunskap om bistånd.
– Vi ser medborgarperspektivet som det viktigaste att stärka, eftersom andra användargrupper oftast har både specialistkunskaper och priviligierad tillgång till biståndsinformation, säger Cristoffer Lokatt. Informationsstöd för att öka allmänhetens kunskaper är en grundläggande förutsättning för transparens och för det demokratiska samtalet.