Regeringen lägger stor vikt vid synergier mellan utvecklingssamarbetet och handelspolitiken. En ny underlagsrapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ger flera förslag på möjliga svenska insatser inom områdena exportfrämjande, importfrämjande, kapacitetsuppbyggnad, nya handelshinder och handelsintermediärer.
Vad vet vi om effektiviteten i handelsrelaterat bistånd (Aid for Trade), vilka är möjligheterna och vilka är riskerna? För att få svar på de frågorna har EBA gett Ari Kokko, professor, Handelshögskolan i Köpenhamn och Patrik Tingvall, chefsekonom Kommerskollegium i uppdrag att ta fram en sammanfattning av kunskapsläget från forskning tillsammans med ett antal möjliga handelsrelaterade prioriteringar och insatser för det svenska biståndet.
– Vi på EBA tycker att det är viktigt att utformningen av biståndsinsatser baseras på de kunskaper forskningen har gett oss. Vi tror att rapporten är användbar i utformning och genomförande av Sveriges handelsrelaterade bistånd genom att ge bakgrund och forskningsunderlag om effekterna av olika insatser, säger Jan Pettersson, kanslichef på EBA.
Rapporten visar på ett antal utmaningar för Regeringens ambition att skapa ökade synergier mellan utvecklingssamarbetet och handelspolitiken.
– Om man med handelspolitisk koppling avser ökad handel med Sverige kan man nog inte förvänta sig så stora effekter. De flesta nuvarande biståndsmottagare är små, fattiga och ligger för långt ifrån Sverige för att vara viktiga handelspartner. Men regionala strategier och program, som inkluderar länder med olika ekonomisk nivå och produktionsmöjligheter, kan fungera som plattformar för handelsrelaterat bistånd, menar rapportförfattare Ari Kokko.
I rapporten lyfter författarna fram biståndets möjlighet att motverka att nya regleringar fungerar som handelshinder.
– Ny EU-lagstiftning som syftar till att främja grön omställning och skydda mänskliga rättigheter riskerar att utestänga många företag från EU:s inre marknad. Därför är det särskilt viktigt med insatser för att förstå och uppfylla nya handelsregleringar, säger Ari Kokko.
Rapporten visar också att stärkandet av ”hård” infrastruktur, som vägar, hamnar och telekommunikation, ger hög avkastning genom att sänka frakt- och exportkostnader. De positiva effekterna är dock beroende av ”mjuk” infrastruktur, som institutioner och regler inom exempelvis det finansiella systemet, tulladministration och konkurrenslagstiftning som i sig har positiva effekter på internationell handel.
Rapporten lanserades i anslutning till ett seminarium. Här kan du se seminariet i efterhand: