Jämställdhetsbudgetering innebär ett systematiskt inkluderande av grunderna till bristande jämställdhet och utformande av åtgärder för ökad jämställdhet i både budgetar och budgetprocesser. Det är tydligt inskrivet i Globala målen som en indikator för delmålet att främja jämställdhet genom politik och lagstiftning. Anna Schnell fick i uppdrag av EBA att kartlägga jämställdhetsbudgeteringens ”vem, vad och hur”, samt vilken kunskap som finns om effekterna av biståndsfinansierade insatser på området.
Rapportens resultatet diskuterades i avsnitt 36 av EBA-podden, Jämställdhetsbudgetering inom biståndet, där rapportförfattaren Anna Schnell medverkar tillsammans med Catharina Schmitz, NIRAS, och Anna Giotas Sandquist, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.
Resultat i huvudsak
- Området förefaller undervärderat och är därför svårt att kartlägga.
- Det finns ett (svagt) positivt samband mellan jämställdhetsbudgetering och ökad jämställdhet.
Rekommendationer
- Det är viktigt att förankra program och stärka kapaciteten bland nyckelaktörer (inom departement, parlament och civilsamhälle).
- Arbetet behöver länkas till övriga prioriteringar, som fattigdomsreducering.
- Det finns behov av välanpassade system för dokumentation, uppföljning och utvärdering.