2018 Ekonomisk utveckling Utvärdering

Nation Building in a Fractured Country: An Evaluation of Swedish Cooperation in Economic Development with Bosnia and Herzegovina 1995-2018

Claes Lindahl, Julie Lindahl, Mikael Söderbäck, Tamara Ivankovic

Denna studie utvärderar Sveriges stöd till ekonomisk utveckling i Bosnien och Hercegovina under drygt två decennier. Utvärderingen är baserad på en bedömning av en portfölj bestående av cirka 50 projekt definierade av Sida enligt OECD/DAC:s klassificering inom områdena utveckling av näringsliv och företagsklimat, finans och bankverksamhet, industri samt handel och jordbruk.

Utvärderingen studerar stödets relevans sett till de övergripande politiska målen med biståndet och Bosnien och Hercegovinas utvecklingsutmaningar, stödets varaktiga bidrag samt stödets ’värde för pengar’ (value for money) som är ett bredare mått än kostnadseffektiviteten av biståndet.

Rapporten presenterades under seminariet Swedish Aid to Bosnia and Herzegovina – the Case of Inclusive Economic Development och diskuterades i EBA-podden, avsnitt 20, Bosnien – lyckat bistånd eller gamla hjulspår?

Resultat
Utvärderarna bedömer att av det svenska biståndet till ekonomisk utveckling

  • har cirka 20 procent gått till projekt som gett bra värde för pengarna vad gäller att uppfylla Sveriges övergripande mål och Bosnien och Hercegovinas utmaningar – som företagsklimat, privatisering av banker och regional utveckling.
  • har cirka 40 procent, särskilt stöd till jordbruket, gett svagt värde för pengarna.
  • är cirka 30 procent antingen svårbedömt på grund aa motstridigt underlag eller varken bra eller dåligt vad gäller värde för pengarna.
  • är cirka 10 procent ännu i ett för tidigt stadium av genomförandet för att kunna utvärderas vad gäller bestående resultat.
  • Utvärderingen pekar på en avtagande marginalnytta av det svenska biståndet efter det första decenniets återuppbyggnadsarbeten och övergång till marknadsekonomi.

Rekommendationer (i urval)

  • Om Sverige fortsätter sitt stöd efter den innevarande strategiperiodens slut 2020 bör man helt låta EU:s prioriteringar styra, i syfte att minska fragmentering av biståndet och ge EU möjlighet att stärka den politiska pressen.
  • Landstrategiernas analytiska kvaliteter bör stärkas.
  • Balansen mellan uppgifter och personella resurser på ambassaden bör bli bättre.
  • UD och ambassaden i Sarajevo utformar en strategi inriktad på politisk förändring för en snabb EU-anslutning.

Rapportförfattarna
Claes Lindahl, konsult med 40 års erfarenhet inom biståndsutvärdering

Julie Catterson Lindahl, författare, konsult och forskare

Mikael Söderbäck, utvärderare med 30 års erfarenhet från svenskt bistånd

Tamara Ivankovic, konsult med lång bakgrund inom bistånd