I december 2023 presenterade regeringen den nya biståndspolitikens inriktning genom ”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt”, ofta kallad ”Reformagendan”. Regeringen anger att Reformagendan dels ska ange riktningen för det svenska biståndet under kommande år, dels ska utgöra grunden för en förändring och förbättring av det svenska biståndet.
EBAs uppdrag är att på ett oberoende sätt analysera och utvärdera svenskt internationellt bistånd, för att det ska kunna förbättras och utvecklas. Reformagendan, och dess ambitioner att styra och reformera det svenska biståndet, blir därför centralt för EBAs arbete. Att förstå regeringens ambitioner för biståndet är av stor vikt, så att EBA kan producera de studier och utvärderingar som behövs för att fortsätta utveckla styrningen av biståndet. Men Reformagendans genomförande i sig är också av största vikt för EBA att följa. Hur utvecklas styrningen av biståndet? Vad får det för effekter för biståndets genomförande och resultat?
Det är dock inte helt tydligt vad Reformagendan faktiskt innebär i praktiken. Dokumentet innehåller en stor mängd formuleringar som kan tolkas som mål och prioriteringar för biståndet. Men regeringen presenterar inga explicita mål, och prioriterar inte mellan de många saker som framställs som viktiga för Sverige och för det svenska biståndet. Det skapar ett behov av att tydliggöra Reformagendans innehåll och intentioner.
EBA har därför tagit på sig uppgiften att etablera en baslinje som möjliggör en systematisk uppföljning, granskning och utvärdering av hur Reformagendan implementeras och vilka effekter den har på biståndet. Denna baslinje är avsedd att spegla regeringens mål för biståndet och de åtaganden som regeringen har utlovat. Detta bidrar med en utgångspunkt för analyser av hur biståndet förändras i och med Reformagendans genomförande. Utifrån en baslinje går det att följa hur regeringens ambitioner omsätts i styrning, hur styrningen omsätts i verksamhet i det svenska biståndet och på sikt också de resultat som det svenska biståndet bidrar med.
Det är viktigt att notera att EBAs baslinje exkluderar de beslut och åtgärder som regeringen har genomfört under åren 2022 och 2023. Detta för att på ett tydligare sätt kunna ge en tydlig bild av de förändringar som genomförts. Att beskriva det som redan initierats är också problematiskt då det är ett område i förändring. Det är därför bättre att tydligt beskriva startpunkten för regeringens reformering av biståndet. Så att kommande rapporter kan bidra med analyser av förändringar utifrån detta.
EBAs analys av Reformagendan
I denna rapport presenteras en analys av regeringens Reformagenda: vad avser regeringen förändra och vad är utgångsläget för respektive aviserad förändring? Analysen, som i stort följer Reformagendans struktur, har tre komponenter.
Inledningsvis identifieras Reformagendans beståndsdelar med hjälp av ett kodningsschema. Reformagendan innehåller ett betydande antal mål-formuleringar, prioriteringar, planerade förändringar och aviserade aktiviteter. Mängden utfästelser gör det viktigt att tydligt särskilja huvudsakliga och starkt prioriterade förändringar.
Därefter beskrivs nuläge och utgångsläge för de viktigare aviserade förändringar som identifierats. Avsikten är att ge en bild av det svenska biståndets styrning och organisering på respektive område innan Reformagendan beslutades. De strategier och strategimål som styrde biståndet innan Reformagendan beslutades kartläggs. Ambitionen är att sedan använda detta som en av flera utgångspunkter för att identifiera och följa skillnaderna (före och efter Reformagendan) i kommande studier av agendans genomförande.
Avslutningsvis har EBA också kartlagt hur biståndet fördelats finansiellt. Analysen inkluderar biståndets fördelning på övergripande områden, länder och teman, men också en mer fokuserad beskrivning av de områden där regeringen aviserat ökad eller minskad medelstilldelning.
EBAs baslinje för Reformagendan och dess genomförande
Denna rapport avser ge en fördjupad förståelse av Reformagendan och dess startpunkt. Även om Reformagendan, i likhet med de flesta tidigare inriktningsdokument, inte presenterar en hierarki mellan prioriterade områden och resultat, så menar EBA att det i agendan anges en relativt tydlig målhierarki för Sveriges internationella bistånd i form av mål för vad biståndet ska uppnå till hur regeringen hoppas förändra biståndets styrning, organisering och genomförande.
Regeringen betonar att biståndet även framöver ska uppnå det av riksdagen beslutade målet, att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Därefter presenterar regeringen två övergripande mål. Det som tydligt betonas, genom hela agendan, är att det svenska biståndet är en del av Sveriges utrikespolitik och ska driva och värna svenska intressen. Det andra är att biståndet ska effektiviseras, och genom långsiktighet och transparens bidra till tydliga resultat. Det andra målet lyfter alltså regeringens ambitioner att reformera styrningen och prioriteringarna inom biståndet, med en tidsmässigt avgränsad plan för att genomföra dessa förändringar.
Regeringen presenterar också geografiska prioriteringar och tematiska mål för Sveriges bistånd. De geografiska prioriteringarna är att biståndet ska fokusera på Ukraina och närområdet, och att antalet partnerländer ska minska till högst 30. De tematiska områdena introducerar delvis nya prioriteringar, men en noggrann och detaljerad uppföljning krävs för att konkret kunna utvärdera vilka faktiska skillnader dessa förändringar medför.
EBAs fortsatta arbete
EBA avser att framöver beställa och genomföra en rad uppföljningar, granskningar, utvärderingar och analyser med denna baslinjestudie som utgångspunkt. Detta inkluderar de förändringar som initierades under 2023, året innan agendan formellt beslutades.