Bistånd ska ge resultat, det ska bidra till positiv förändring för människor som lever i fattigdom och förtryck. Frågan om hur en sådan förändring ska åstadkommas har följt det svenska biståndet sedan starten på 1960-talet. Svaren har varit många, precis som de olika metoder eller modeller som använts för att styra och planera verksamheten.
Sedan ett antal år tillbaka är ”förändringsteori” den vanligaste modellen för Sida och andra myndigheter att i generella termer beskriva hur man ska uppnå de mål som regeringen formulerat. Normalt tas också individuella förändringsteorier fram för alla de projekt och insatser som ska bidra till en regeringsstrategi.
Vikten av att förstå förändringsteorier, som en central del av biståndet, är utgångspunkten för denna antologi. Med sina olika perspektiv hoppas vi att det finns något av intresse för många läsare, på UD och Sida, i partnerorganisationer och inom akademin. Sammantaget ger antologin en bild av förändringsteori som ett potentiellt värdefullt verktyg för planering, lärande och utvärdering. Samtidigt visar flera texter att det är viktigt att närma sig metoden med en tydlig förståelse för vad man vill uppnå och hur man bidrar till ett konstruktivt lärande om resultat och förändring. Annars finns det risk för att metoden leder till betungande administrativa uppgifter som inte bidrar till organisationen.
Antologin innehåller följande kapitel:
- Inledning (Númi Östlund & Kim Forss)
FÖRÄNDRINGSTEORIER I BISTÅNDET, IGÅR OCH IDAG
- Förändringsteori på Sida: en utgångspunkt för planering, uppföljning och rapportering (Henrik Nordström och Rebecca Heine)
- Är det dags igen? Lärdomar från tidigare försök att mäta biståndets resultat (Janet Vähämäki och Númi Östlund)
- Synen på utveckling, förändring och ägarskap i svensk biståndspolitik: en tillbakablick (Jonas Ewald och Lennart Wohlgemuth)
- Är en semantisk magnet bra styrningsverktyg? En historisk utforskning av förändringsteorins inneboende spänningar (Hilde Reinertsen)
FÖRÄNDRINGSTEORIER I PRAKTIKEN
- Erfarenheter från Finland: Tematiska förändringsteorier för att bidra till Agenda 2030 (Suvi Virkkunen och Alva Bruun)
- International IDEAs förändringsteori – en modell för svenskt bistånd? (Joakim Molander och Wolfgang Biersack)
- Förändringsteori som ett strategiskt verktyg för hållbarhet inom IKEA (Jens Andersson)
- En not om EBA:s förändringsteori (Jan Pettersson)
- Mellan radikalt och realistiskt: biologisk mångfald, transformation och utvecklingssamarbete (Tilman Hertz)
- Att stödja institutioner: tydliggöra mål och utveckla förändringsteorier (Adam Pain)
ATT ARBETA MED FÖRÄNDRINGSTEORIER .
- Användning av adaptiv förändringsteori i sviktande och konfliktdrabbade miljöer (Léonie Borel, Julian Brett och Erik Bryld)
- Effektutvärdering med förändringsteorier: En fyrstegsguide (Markus Burman)
- Sidas interna förändringsarbete: Tre organisationspedagogiska perspektiv (Aron Schoug, Viktoria Rubin och Jon Ohlsson)