Global hälsa är ett viktigt område inom svenskt bistånd med många skärningspunkter till andra politikområden som klimat, handel, migration samt forskning och innovation. Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har tagit fram en antologi som låter många olika röster få komma till tals.
För 10 år sedan (2014) publicerade EBA en rapport om trender inom global hälsa: ”Sweden’s Development Assistance for Health – Policy Options to Support the Global Health 2035 Goals”. Sedan dess har mycket hänt som påverkar människors hälsa och hälsobiståndet, som covid-19-pandemin, flyktingkrisen i Europa 2015–2016, accelererande klimatförändringar, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och flera andra konflikter. Därför har EBA tagit fram en ny rapport. Den här gången i form av en antologi med 17 kapitel av olika författare med skilda perspektiv på trender inom global hälsa.
Texterna i antologin pekar på att svenskt hälsobistånd, med utgångspunkt i världsläget, bör öka snarare än minska, och att det dessutom bör kompletteras med andra svenska investeringar i global hälsa.
Förhoppningen är att antologin kan bidra till större samförstånd kring framtidens globala hälsoutmaningar och skapa förutsättningar för synergier och samverkan mellan olika aktörer. Att investera i människors hälsa är att satsa på vår gemensamma framtid – varje insats idag bidrar till ett mer rättvist och hållbart globalt samhälle i morgon.
Några av de viktigaste slutsatserna:
- Sjukdomspanoramat förändras – icke smittsamma sjukdomar och psykisk ohälsa spelar en viktigare roll.
- Global hälsa handlar om att minska ojämlikheter i hälsan – mellan och inom länder.
- Nya och gamla hälsohot måste beaktas i högre grad. Det omfattar klimatets påverkan på vatten- och livsmedelsförsörjning, pandemier, antimikrobiell resistens (AMR) och olika typer av hälsokatastrofer – orsakade av både klimatförändringar och krig.
- Den viktigaste insatsen för bättre hälsa är att låg- och medelinkomstländer ökar sin nationella hälsobudget. Det bilaterala hälsobiståndet bör koncentreras till de låginkomstländer som har störst behov. Satsningar på globala nyttigheter ger bra utdelning, inte minst för medelinkomstländer.
- Svenska företag, myndigheter och universitet spelar en viktig roll för global hälsa och det bilaterala hälsobiståndet – och har mycket att lära. För samverkan och synergier mellan aktörer krävs fortsatta bilaterala satsningar på hälsa inom det svenska biståndet.
- Inom Sveriges multilaterala samarbeten på hälsoområdet bör Sverige inta en ledande och framträdande position, som vi gjort inom områden som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och antibiotikaresistens. För det behövs fortsatt starkt stöd för det multilaterala hälsosamarbetet och satsningar på att få in fler svenska experter i det internationella samarbetet.
- Sverige kan vara en stark röst för att hälsa är en mänsklig rättighet. Det handlar till exempel om att stå upp för rätten till hälso- och sjukvård för migranter och om att förhindra attacker mot hälso- och sjukvården i krig och konflikter.