2020 Utbildning och forskning Kartläggning

Development Research in Sweden – A Dispersed Research Community Under Pressure

Elin Bjarnegård, Jonas Ewald, Flora Hajdu, Magnus Jirström, Rickard Lalander, Henning Melber, Cecilia Strand, Janet Vähämäki

Den här studien har genomförts av det nyligen etablerade nätverket för utvecklingsforskning i Sverige, Swedish Development Research Network (SweDev) med stöd av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Syftet med studien är att kartlägga svensk utvecklingsforskning och därmed skapa en översikt över forskningsfältets ställning samt dess kontaktytor med beslutsfattare och praktiker.

Rapporten består av en sammanfattning av svaren på en webbenkät och en översikt av utvecklingsforskningen som akademisk disciplin. Översikten innehåller en genomgång av utvecklingsforskningens framväxt och konsolidering vid fem svenska universitet: Uppsala, Lunds, Stockholm, Göteborg samt Linnéuniversitetet. Representanter från grannländernas nätverk för utvecklingsforskning har bidragit med innehåll till översikten om nätverk i de andra nordiska länderna.

Webbenkäten skickades ut till utvecklingsforskare vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och forskningsinriktade myndigheter. Syftet med enkäten var att kartlägga var och under vilka finansiella omständigheter svensk utvecklingsforskning bedrivs, samt vilka faktorer som hindrar och möjliggör framväxten av starka forskningsmiljöer. Betydelsen av olika stödstrukturer och forskningsnätverk var av särskilt intresse. Enkäten genererade 578 svar från enskilda forskare och forskningsledare, som självidentifierade sig som ”utvecklingsforskare”.

Studiens resultat
Rapporten gör inte anspråk på att representera all utvecklingsforskning eller ge en heltäckande bild av utvecklingsforskning i Sverige men visar följande:

  • Översikten beskriver hur utvecklingsforskningen i Sverige vuxit fram från dess blygsamma start efter andra världskriget till dess expansion under 1990-talet.
  • Ämnets profilering, möjligheter till samarbeten inom och mellan universitet, såväl som forskningsfinansiering, har haft stor påverkan på konsolideringen av ämnets etablering över tid.

Ambitionen med rapporten är att utgöra underlag till en dialog mellan forskare, beslutsfattare och praktiker kring hur kontaktytorna kan utvecklas vidare och hur svensk utvecklingsforskning generellt kan stödjas.