2020 Forskning

Development Research in Sweden – A Dispersed Research Community Under Pressure

Elin Bjarnegård, Jonas Ewald, Flora Hajdu, Magnus Jirström, Rickard Lalander, Henning Melber, Cecilia Strand, Janet Vähämäki

Den här studien har genomförts av det nyligen etablerade nätverket för utvecklingsforskning i Sverige, Swedish Development Research Network (SweDev) med stöd av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Syftet med studien är att kartlägga svensk utvecklingsforskning och därmed skapa en översikt över forskningsfältets ställning samt dess kontaktytor med beslutsfattare och praktiker.

Rapporten består av två delar:
1. En sammanfattning av svaren på en webbenkät (kapitel 3). Webbenkäten skickades ut till utvecklingsforskare vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och forskningsinriktade myndigheter. Enkäten genererade 578 svar från enskilda forskare och forskningsledare, som självidentifierade sig som ”utvecklingsforskare”.
Syftet med enkäten var att kartlägga var och under vilka finansiella omständigheter svensk utvecklingsforskning bedrivs, samt vilka faktorer som hindrar och möjliggör framväxten
av starka forskningsmiljöer. Betydelsen av olika stödstrukturer och forskningsnätverk var av särskilt intresse.

2. En översikt av utvecklingsforskning som akademisk disciplin (kapitel 4). Översikten beskriver hur utvecklingsforskning i Sverige vuxit fram från dess blygsamma start efter andra världskriget fram till dess expansion sedan 1990-talet. Studien visar att ämnets profilering, möjligheter till samarbeten inom och mellan universitet, såväl som forskningsfinansiering, har haft stor påverkan på konsolideringen av ämnets etablering över tid. Översikten innehåller en genomgång av utvecklingsforskningens framväxt och konsolidering vid fem svenska universitet: Uppsala, Lunds, Stockholm, Göteborg samt Linnéuniversitetet. Representanter från grannländernas nätverk för utvecklingsforskning har bidragit med innehåll till översikten om nätverk i de andra nordiska länderna.

Rapporten gör inte anspråk på att representera all utvecklingsforskning eller ge en heltäckande bild av utvecklingsforskning i Sverige. Ambitionen med rapporten är snarare att utgöra underlag till en dialog mellan forskare, beslutsfattare och praktiker kring hur kontaktytorna kan utvecklas vidare och hur svensk utvecklingsforskning generellt kan stödjas.