Vilka utmaningar möter biståndsgivare i länder med auktoritärt styre? EBA samlade aktörer från civilsamhället för att dela erfarenheter kring detta. Bland annat lyftes flexibilitet och lokalkännedom fram som viktiga faktorer för ett effektivt bistånd.
Den 5 mars ordnade EBA ett rundabordssamtal med representanter från det civila samhället. Syftet var att dela erfarenheter och diskutera de utmaningar som organisationer möter då de arbetar i områden med krympande demokratiskt utrymme. Åsa Eldén och Paul Levin, författare till EBA-studien Swedish Aid in the Era of Shrinking Democratic Space – the Case of Turkey (2018) var med och presenterade sina slutsatser.
Deltagarna diskuterade den oroväckande trenden av ökad repression och dess konsekvenser för civilsamhället. Vilka är de största utmaningarna just nu för biståndet att hantera? Hur kan svenskt bistånd tänka framåt för att bidra på bästa sätt?
Många intressanta och viktiga tankar kom fram under samtalet. Flexibilitet i finansieringen anses vara av största vikt. Olika stödformer som projektstöd, engångsinsatser och akutstöd är nödvändiga för att behoven ska kunna mötas på bästa sätt. Givarna behöver även förhålla sig till ett alltmer splittrat och polariserat civilsamhälle där många organisationer stöds av särintressen som inte nödvändigtvis arbetar för en demokratisk samhällsutveckling.
Det behövs en tillräcklig resurssättning och mycket god lokalkännedom för att biståndet ska kunna genomföras ändamålsenligt och effektivt i ett krympande demokratiskt utrymme.
Andra utmaningar ligger i att många organisationer tvingas arbeta med ett mer dolt och censurerat förändringsarbete. Även om det möjliggör fortsatt verksamhet i repressiva miljöer behövs en diskussion om hur det normativa arbetet påverkas av ett sådant arbetssätt. Man behöver även ta det civila samhällets bredd i beaktande. Det krävs att man ser bortom de organisationer som arbetar med MR-frågor och inser att fler aktörer blir utsatta i allt större utsträckning – exempelvis dödas miljöaktivister och markförsvarare i såväl Sydostasien som i Latinamerika.
Slutligen, även om motståndet till det civila samhället ökar och det demokratiska utrymmet minskar på många håll, behöver givarna fortsatt vara villiga att ta de risker som krävs för att arbeta för förändring. Att minska sitt stöd för att utmaningarna blivit för stora får inte vara lösningen, ansåg mötets deltagare.
Från samtalet tar EBA med sig många kloka och skarpa idéer att fundera vidare kring men också identifierade kunskapsluckor som behöver belysas. Vi ser rundabordssamtalet som en bra modell för att föra en fråga framåt i diskussionen och vi kommer att använda oss av denna form igen.
Hanna Renkel
Eva Mineur
Lena Johansson de Chateau