Utvärderingar av insatser inom utvecklingssamarbetet använder sig i princip alltid av de utvärderingskriterier som är utformade av OECD/DAC. Där ingår en bedömning av insatsers relevans. En observation i relation till utvärderingskriteriet relevans är att i princip alla utvärderingar av det svenska utvecklingssamarbetet kommer fram till att den utvärderade insatsen är relevant. Det i sig behöver inte vara problematiskt, men det begränsar nyttan och användbarheten av kriteriet om resultatet alltid är detsamma.
Mot denna bakgrund så utforskar författaren av denna underlagsrapport användningen av relevanskriteriet i det svenska utvecklingssamarbetet. Han granskar kritiskt ett antal nyligen genomförda utvärderingar och ett urval av andra dokument. Utifrån den granskningen presenterar han ett antal förslag för hur relevanskriteriet kan användas framöver.
Rapporten är tänkt att bidra till en diskussion om användandet av relevanskriteriet och vara användbar för beställare och utvärderare av insatser inom utvecklingssamarbetet. Förhoppningsvis är att rapporten ska kunna bidra till mer nyanserade bedömningar av insatsers relevans framöver.
Huvudsakliga slutsatser:
Rapportförfattaren föreslår tre möjliga sätt att förbättra användningen av relevanskriteriet:
- Ta bort kriteriet. En möjlig lösning är att ta bort relevanskriteriet som ett prioriterat fokus för utvärderingar och istället välja ut några specifika utvärderingar där det kan inkluderas.
- Revidera kriteriet. En annan möjlig lösning är att revidera användningen av kriteriet för att göra att göra bedömningar mer informativa och produktiva.
- Förnya kriteriet. En tredje möjlig lösning är att kommunicera att oberoende, välgrundade och kritiska bedömningar av insatsers relevans är eftersträvansvärt, även om det skulle innebära att resultatet går emot Sidas eller partnerorganisationers policyers eller prioriteringar.
Rapportförfattare:
Joel Samoff