Hälsa och välbefinnande är en grundläggande mänsklig rättighet. Trots detta begränsar strukturella ojämlikheter kvinnors och barns rätt till jämlik och kvalitativ vård. Vad vet vi egentligen om kvinnors och barns hälsa, och framför allt – vad krävs för att uppnå Agenda 2030-målet om god hälsa och välbefinnande för alla?
Den 17 december anordnade EBA ett seminarium om kvinnors och barns rätt till hälsa utifrån tre publicerade texter på området. Författarna Sara Österlund, senior rådgivare inom SRHR på RFSU, Evelina Linnros, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet och Daniel Helldén, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, presenterade och diskuterade sina texter tillsammans med moderator Åsa Regnér, generalsekreterare Rädda Barnen och EBA-ledamot och kommentator Gunilla Backman, senior rådgivare inom hälsa och SRHR på Sida.
På bilden från vänster: Mikaela Person från EBA, Daniel Helldén, Åsa Regnér, Gunilla Backman, Sara Österlund och Evelina Linnros.
Studierna utforskar frågor som utmaningar kring kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, risken för infertilitet och dess koppling till barnäktenskap, samt hur faktorer utanför vårdsektorn påverkar barns hälsa.
”Vi har vant oss vid en positiv utveckling inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), men faktum är att på många håll i världen har utvecklingen börjat plana ut eller går bakåt. Det beror på flera faktorer, som skadliga och diskriminerande normer, hälsosystem som inte når ut till de mest utsatta grupperna och politiskt motstånd mot SRHR. Motståndet kan vara av många olika typer, nationalism, religion, makt och måste därför bemötas med olika strategier. I Sverige har vi en tradition av att stå upp för SRHR. Det måste vi våga fortsätta med, även när världen är i gungning! Vi måste stå fast vid att SRHR är mänskliga rättigheter och nyckeln till utveckling i världen och våga samarbeta även med aktörer och i frågor där vi inte är helt överens. Polariseringen är ett stort problem där vi alla måste se vår egen roll. Hur bidrar vi som kämpar för SRHR till polariseringen och hur kan vi motverka den? Kanske kan vi bli mer generösa och släppa in fler i det demokratiska tältet, där det kan vara ok att agree to disagree.” Sara Österlund – senior rådgivare inom SRHR, RFSU. Författare till kapitel 7 Sex är politik i EBAs Antologi om trender och olika perspektiv på global hälsa
”Det är viktigt att vi tittar på reproduktiv hälsa som helhet och alla delar som ingår. Infertilitet är ett underprioriterat område som kan få stora konsekvenser i sammanhang där normen är högt barnafödande. Min forskning visar hur risken för infertilitet är kopplat till åldern för äktenskap och barnafödande, och att hög infertilitetsrisk kan vara en orsak till förekomsten av barnäktenskap. Att öka tillgången till fertilitetsbehandling och att förebygga infertilitet i låginkomstländer kan därför innebära färre barnäktenskap.” Evelina Linnros, disputerad från Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, författare till Infertility Risk and Child Marriage
”Vi kan se att barnadödligheten har gått ner, till hälften tack vare traditionella sjukvårdsinsatser som vaccination och till hälften beroende på förbättringar inom andra områden i samhället. Det finns en tydlig koppling till FNs globala mål 16 ”Fredliga och inkluderande samhällen, tillgång till rättvisa för alla samt effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer”. Den högsta barnadödligheten finns i fattiga och konfliktdrabbade områden och länder. Begränsade resurser gör det extra intressant med insatser som får positiva sidoeffekter och då kan hälsa vara en ingång för att prata om behovet av institutioner för att bygga samhällsstabilitet.” Daniel Helldén, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, författare till Impact of Non-Health Sector Determinants on Child Health and the Role of the Sustainable Development Goals
