Syftet med denna ordlista är att ge begreppsmässig klarhet i termer som används i biståndets resultatstyrning, uppföljning och utvärdering, för att bidra till bättre bistånd och därmed bättre utvecklingseffekter. Ordlistan är i huvudsak en översättning av andra upplagan av OECD/DAC:s ”Glossary of Key Terms in Evaluation and Results-based Management for Sustainable Development” (OECD, 2023). När […]
EU:s medlemsländer inleder under hösten 2025 förhandlingar om nästa långtidsbudget (MFF) för perioden 2028–2034. Inom ramen för EU:s internationella arbete föreslås biståndet få en budget på 200 miljarder euro, utöver en specifik del för Ukraina på 100 miljarder euro. För Sveriges del innebär förhandlingarna en möjlighet att påverka inriktningen på internationellt utvecklingssamarbete under det kommande […]
Barnkonventionen fyllde 35 år 2025, och 2020 blev den svensk lag. Barn och unga under 18 år är i många sammanhang en extra sårbar grupp, samtidigt som barn och unga i många låginkomstländer utgör omkring hälften av befolkningen. Barn och barns rättigheter är ett prioriterat område sedan lång tid i svensk biståndspolicy – men hur […]
I dagens geopolitiska läge överlappar utvecklingsbiståndet i allt högre grad utrikes- och säkerhetspolitiken. Givarnas närvaro och beteende har väldokumenterade effekter på mottagarländerna, inte bara ekonomiskt utan också när det gäller att forma politiska preferenser, institutionellt förtroende och sociala attityder. Rysslands växande engagemang i Afrika är ett exempel där strategiska åtgärder i form av handelsavtal, medieägande […]
Antalet flyktingar och människor som tvingats lämna sina hem har aldrig varit så högt som nu. Eftersom många inte kan återvända hem, lever de ofta i läger eller bosättningar under lång tid – ibland i flera decennier. Samtidigt minskar det humanitära biståndet. Därför behövs nya och innovativa sätt att hjälpa flyktingar att försörja sig själva. […]
Den globala covid-19-pandemin och de nedstängningar som följde i många länder fick långtgående konsekvenser bortom själva smittan. Redan existerande ojämlikheter mellan könen förstärktes och ökade riskerna för könsbaserat våld, särskilt bland ungdomar i låg- och medelinkomstländer. Denna rapport sammanfattar en avhandling som har undersökt ungas utsatthet för könsbaserat våld i Sydafrika under pandemin.
Evidensbaserad barnmorskepraktik, såsom dynamiska förlossningspositioner och perinealskydd, kan avsevärt förbättra vårdkvaliteten och hälsoutfallen för mödrar och nyfödda. Den här rapporten sammanfattar lovande resultat från en barnmorskeledd intervention för bättre vårdkvalitet på ett offentligt sjukhus i Kampala, Uganda.
Myggor kan sprida virus, som till exempel japansk encefalit och chikungunya. Genom fältstudier i Vietnam och laboratorietester i Sverige undersöks i denna DDB spridningen globalt samt om, och hur, olika virus kan spridas via myggor i Sverige. Resultaten visar hur klimat, ekologi och globalisering formar smittrisker och betonar behovet av globalt forskningssamarbete, kapacitetsuppbyggnad och bättre […]
Bättre djurhållning och tillgång till mjölk och andra animaliska livsmedel kan bidra till minskad förekomst av tillväxthämning orsakad av undernäring hos barn. Den här rapporten bygger på forskning från Rwanda och undersöker sambanden mellan olika faktorer som påverkar tillväxthämning hos barn, t.ex. djurfoder, mjölkning, konsumtion av mjölk och ägg samt hushållens socioekonomi.
Olika funktionssvårigheter påverkar 6–9 procent av små barn i flera länder i Afrika söder om Sahara och är starkt kopplade till ohälsa, tillväxthämning och fattigdom. Förebyggande insatser, som liknar det svenska BVC-programmet, har enligt evidens från en studie som genomförts i Kampala, Uganda, potential att identifiera barn i riskzonen och ge familjer kontinuerlig vägledning och […]
Att stärka mänskliga rättigheter har varit ett viktigt mål inom svenskt utvecklingssamarbete sedan 1990-talet, och främjandet av frihet och kampen mot förtryck är fortsatt prioriterade områden i regeringens reformagenda för biståndet. Mot bakgrund av en internationell tillbakagång för demokratin, ökat förtryck, ansträngd multilateralism och kraftigt minskade biståndsbudgetar är det avgörande att säkerställa att svenska insatser […]
Jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och HBTQI-rättigheter möter just nu ett ökat motstånd internationellt och utvecklingen för kvinnors rättigheter går bakåt i flera länder. Fokus på jämställdhet i internationellt bistånd har också minskat de senaste åren, en utveckling som även avspeglas i Sverige. EBA publicerade 2018 en omfattande utvärdering av Sidas genomförande av […]
Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att ”skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”. Fattigdom har många dimensioner och bör därför inte mätas enbart i pengar. Sedan 2017 har Sida analyserat fattigdom med hjälp av det analytiska ramverk för multidimensionell fattigdomsanalys (MDPA). Studien undersöker om och hur […]
Civilsamhällesorganisationer (CSO:er) har länge haft en central roll i Sveriges internationella bistånd, och utgör Sidas största partnerkategori. Enligt uppgifter kanaliserades 43% av det bilaterala biståndet under 2023 till eller genom CSO:er. Dessa organisationer spelar en mängd olika roller: som genomförare av insatser, vidareförmedlare av medel, eller som slutmottagare där ett stärkt civilsamhälle är målet i […]
Rapporten sammanfattar en avhandling som har undersökt varför vissa politiker i Colombia fortsätter med sina politiska ambitioner trots stora risker för våldsamheter, medan andra hoppar av. Hot och säkerhetsrisker gör valkampanjer dyrare och svårare, men starka politiska nätverk ger ett visst skydd, som särskilt gynnar kvinnliga politiker. Forskningen belyser viktiga utmaningar för den demokratiska utvecklingen […]
Icke-statliga väpnade grupper är centrala i många konflikter. Avhandlingen som sammanfattas här undersöker hur FN interagerar med väpnade grupper på olika nivåer, till exempel i Mali, Libanon och Elfenbenskusten. Interaktioner med väpnade grupper påverkar möjligheterna till humanitära- och utvecklings-och fredsbyggande insatser, men kan också påverka uppfattningar om neutralitet, opartiskhet och legitimitet, vilket leder till svåra […]
Avhandlingen som sammanfattas här undersöker, i fyra separata studier, sambandet mellan valrelaterat våld och demokratisering med fokus på medborgare, partier och konstitutionella processer. Våld underminerar demokratisering, formar olika väljargruppers syn på demokrati och skapar utmaningar för statsbyggande. Avhandlingen belyser utmaningarna med demokratiska reformer när de kantas av våld utifrån olika perspektiv.