Den svenska regeringen har beslutat att under de närmaste åren prioritera bistånd till länder i Sveriges närområde. Med detta avses länder i Östeuropa, Västra Balkan och Kaukasus. Regeringen har betonat att den ”…avser att upprätthålla ett tydligt fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och reformer inför ett framtida EU-medlemskap för de länder i närområdet som strävar efter detta, samt bidra till förbättrade förutsättningar för deras EU-integration”.
Stöd till EU-inträde har varit det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete i regionen under lång tid. När Sida beskriver sitt arbete i europeiska länder görs detta nästan alltid i relation till EU-närmandet. Detta är särskilt fallet när det gäller Ukraina, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Montenegro, Moldavien, Nordmakedonien, Serbien och Kosovo. Efter att ha haft denna prioritering under lång tid, och i så många länder, behövs mer kunskap om det svenska reformsamarbetet.
Syftet med denna utvärdering är att bedöma relevansen av det svenska biståndet för EU:s närmande och anslutning i förhållande till de krav och ramverk som EU ställer för att nya länder ska accepteras som medlemmar.
Utvärderingen kommer att fokusera på länder där svenskt reformsamarbete har bedrivits för att bistå landet att bli medlem i, eller närma sig medlemskap i, EU.
Följande frågeställning ska vara vägledande för utvärderingen: Vilken relevans har Sveriges reformsamarbete för att möjliggöra för länder att bli medlemmar i EU?
Författare:
Dr Kerry Longhurst, Dr Stephen Webber, Dr Aleksander Shumkovski och Samantha Smith
Referensgruppsordförande:
Torbjörn Becker
Projektledare på EBA:
Númi Östlund