Den här rapporten utforskar hur det svenska klimatbiståndet kan bidra till att uppnå målen i Parisavtalet. Rapporten fokuserar på hur Sida, Swedfund och Nordiska utvecklingsfonden (NDF) kan använda katalytisk finansiering för att minska utsläpp. Syftet är att utvärdera om deras insatser kan bidra till den utsläppsminskning som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.
Rapporten bygger på tre portföljutvärderingar genomförda av Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet och Perspectives Climate Research. Dessa utvärderingar har bedömt i vilken utsträckning institutionernas klimatinvesteringar kan bidra till de om-fattande förändringar som krävs för att nå 1,5-gradersmålet till 2030.
Utvärderingarna är så kallade ex ante-utvärderingar, vilket innebär att de bygger på förväntade resultat snarare än faktiska utfall. De undersöker om investeringarna kan bidra till att minska utsläppen, utifrån kriterier för en så kallad ”transformativ klimatfinansiering”. Dessa kriterier har tagits fram av Transformational Change Learning Partnership (TCLP) inom Climate Investment Funds (CIF) och handlar om att investeringarna ska ske i stor skala, snabbt, på ett sätt som leder till mer grundläggande förändringar i samhället och att de ska vara relevanta för de lokala förutsättningarna. Utöver dessa krav har vi även tittat på om investeringarna är additionella.
De utvärderade portföljerna för finansiering av utsläppsminskning
De tre institutionerna – Sida, Swedfund och NDF – använder olika typer av finansieringsverktyg i de portföljer som utvärderats. Sida använder främst bidrag, Swedfund en kombination av investeringar och lån, och NDF använder både bidrag, investeringar och förmånliga lån. Det finns en del överlappning mellan institutionernas investeringar, där flera projekt får stöd från två eller till och med alla tre.
Afrika söder om Sahara är det område där de flesta projekten finns, särskilt i länder som Moçambique, Kenya, Rwanda och Uganda. Även Asien är en viktig region, framför allt för Swedfund och i mindre utsträckning för NDF.
Portföljerna har ett gemensamt fokus på energisektorn, särskilt förnybar energi. För att se direkta resultat i form av minskade utsläpp måste vi vänta till slutet av 2030-talet eller ännu längre in på 2040-talet. Sidas projekt är ofta kortare och inriktade på att bygga upp grunden för framtida förändringar, till exempel genom att stärka lokala institutioner eller utveckla nya marknader. Dessa indirekta effekter är viktiga, men bidrar inte direkt till att minska utsläppen på kort sikt.
Sammanfattningsvis visar analysen att portföljerna inte är primärt ut-formade för att ge snabba resultat i form av minskade utsläpp till 2030.
Den transformativa potentialen kan förbättras
Sammantaget följer de tre portföljerna de riktlinjer som FN:s klimatpanel (IPCC) har satt upp för att främja klimatinvesteringar i utvecklingsländer. Trots det finns det utrymme för förbättringar när det gäller att driva på mer grundläggande förändringar, enligt de kriterier som tagits fram av TCLP. Av de 67 investeringar som utvärderades fick 16 höga betyg, varav fem nådde högsta möjliga poäng.
TCLP-kriterierna är en utgångspunkt för att utvärdera klimat-investeringar, men det är inte den enda. En slutsats är i alla fall att varje institution behöver vara tydligare med hur just deras medel ska bidra till den nödvändiga omställningen. Det gäller både för enskilda projekt och för hela portföljen. När flera institutioner investerar i samma projekt eller område ökar dessutom risken för bristande additionalitet. För att säkerställa att varje investerad krona verkligen gör nytta är det viktigt att varje institution kan visa hur deras bidrag kompletterar de andra.
De flesta projekt som finansieras av de tre institutionerna har flera mål. Utöver att minska utsläppen syftar de även till att bidra till en mer hållbar utveckling genom att främja ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen och stärka jämställdheten.
Portföljerna kan stödja en långsiktig utveckling med låga utsläpp
Portföljernas förmåga att bidra till minskade utsläpp på kort sikt påverkas av faktorer som var projekten genomförs och vilken typ av insatser som finansieras.
De utvärderade portföljerna fokuserar främst på Afrika söder om Sahara, en region med stora utvecklingsbehov men förhållandevis låga totala utsläpp. Detta innebär att potentialen för snabba utsläpps-minskningar genom dessa portföljer är begränsad
Eftersom portföljerna i första hand är inriktade på hållbar utveckling i utvecklingsländer förväntas de inte, i någon större utsträckning, bidra till att minska utsläppen fram till 2030. De syftar i stället till att stödja hållbar ekonomisk utveckling med låga utsläpp och kan därför förväntas vara relevanta för långsiktiga insatser för att bekämpa klimatförändringar. Samtidigt är insatserna tydligt inom ramen för utvecklingsuppdraget alla tre utvärderade institutioner har.
Behov av ökad transparens
Rapporten understryker behovet av ökad transparens i den svenska finansieringen av klimatinsatser. Detaljerad data på projektnivå är avgörande för att bedöma resultat, identifiera framgångsrika metoder och säkerställa att medlen används effektivt. Transparens kring finansiering och förväntade/uppnådda resultat är också viktigt för att stödja utvecklingen av lokala marknader. Transparens är inte bara viktigt för lärande och samordning, utan också för att upprätthålla trovärdigheten i det svenska klimatarbetet. Bristande transparens kan undergräva förtroendet för klimat-finansieringsinsatser, både bland svenska skattebetalare och människor i samarbetsländer. Transparens är avgörande för att bygga förtroende för insatser och strategier för att minska klimatpåverkan.