Sammantaget är EU och dess 27 medlemsländer världens absolut största biståndsgivare. Ett flertal medlemsländer har varit betydande givare under lång tid, medan det för andra är en ny roll. Att förstå medlemsländernas utvecklingspolitiska prioriteringar, liksom EU-institutionernas, är därför av betydelse för att kunna identifiera möjliga samarbeten för Sverige i det internationella utvecklingssamarbetet.
I den här underlagsrapporten presenterar författarna Olof Karlsson och Jonas Tallberg en kartläggning av EU och dess medlemsländers biståndspolitiska prioriteringar. Deras ”utvecklingspolitiska profiler” kompletteras med data om hur länderna allokerar sitt bistånd. Rapporten diskuterar mönster och grupperingar i såväl policyer som i fördelning av biståndet. Underlagsrapporten avslutas med en diskussion om vilka länder som ligger närmast Sverige i termer av prioriteringar och profil.
Resultat
- Det finns en tydlig skillnad mellan EU:s ”större” respektive ”mindre” givare, baserat på ländernas totala bistånd i relation till bruttonationalinkomsten.
- De länder som mest liknar Sverige finns i princip uteslutande bland de större givarna. Det handlar främst om Nederländerna, Finland, Danmark, Irland och Belgien, samt Italien som ligger strax under de tio största givarna.
- Ovannämnda kan anses ”likasinnade”, bland annat baserat på deras höga nivåer av bistånd, ett starkt fokus på de fattigaste länderna och Afrika samt betydande åtaganden för både jämställdhet och klimat/miljö.
Rapporten inkluderar ett särskilt annex med tvåsidiga profiler för samtliga EU-länder.
Rapportförfattare
Olof Karlsson, MA i statsvetenskap, Stockholms Universitet
Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap, Stockholms Universitet