Klimatförändringarnas konsekvenser drabbar låg- och medelinkomstländer hårdast. På seminariet Klimatanpassad utveckling: perspektiv från nya studier belyste två nydisputerade forskare lokala konsekvenser av klimatförändringar och diskuterade implikationer för biståndet. Det gjorde de med utgångspunkt i EBAs två senaste Development Dissertations Briefs som bygger på deras avhandlingar. På seminariet medverkade även Monica Gullberg, metod- och ämnesföreträdare för klimat och miljö med fokus på energi på Sida, som kommenterade och satte resultaten i relation till svenskt bistånd.
Nytt index lyfter fram risker med stillastående vatten
Vattenburna sjukdomar orsakar över sex miljarder fall av diarré årligen och är en ledande orsak till barnadödlighet i låginkomstländer, men problemet uppmärksammas allt för sällan. Steve Berggreen har, tillsammans med sin medförfattare Linn Mattisson, utvecklat ett index för exponering av stillastående vatten och risk för att insjukna i diarré: Waterborne Disease Potential (WDP). Steves forskning visar att en ökning med 10 procentenheter i WDP ökar förekomsten av diarré med 30 procent, och medför en signifikant ökning av barnadödlighet i urbana hushåll utan tillgång till bra sanitet. Exponering för stillastående vatten har också en negativ inverkan på kognitiv förmåga och ökar skolfrånvaron, vilket i sin tur sänker provresultat i skolan med 7 procent.
Klimatförändringarna ökar risken för framtida sjukdomsutbrott dramatiskt, på grund av de kombinerade effekterna av högre temperatur och mer intensiv nederbörd. Infrastrukturinvesteringar och förbättrad stadsplanering kan minska riskerna avsevärt och tillgång till rent vatten och god sanitet spelar en avgörande roll. WDP-indexet kan hjälpa till att identifiera var och vilka investeringar som är mest kostnadseffektiva och vägleda informationskampanjer. Det kan också integreras med väderprognoser för att utveckla ett varningssystem för riskzoner med stillastående vatten.
Läs: Stagnant Water and Waterborne Diseases: Implications for Children’s Health and Education
Förebyggande stadsplanering kräver tillförlitlig data
En vanlig hypotes är att klimatförändringar och extremväder kommer att leda till ökad migration och urbanisering. Men en avhandling av Nicklas Nordfors visar att extrem torka tvärtom kan leda till en långsammare urban tillväxttakt. En anledning kan vara att torkan skapar fattigdomsfällor där människor på landsbygden som vill flytta till städer inte har ekonomiska möjligheter att göra det. Negativa väderchocker leder alltså inte nödvändigtvis till en direkt förflyttning av människor till städer.
Det finns också ett tydligt samband mellan befolkningstillväxt och sättet en stad växer på. Med hjälp av högupplösta satellitbilder visar Nicklas att när städer upplever perioder med högre befolkningstillväxt expanderar de mer i områden med risk för översvämning, tenderar att ha lägre bebyggelse och är mer informella.
Information om risker fungerar dåligt när det saknas alternativ. Att bosätta sig i områden som exponeras för klimatrisker kan vara det enda alternativet. Istället bör man förbättra förutsättningarna för de växande befolkningarna i urbana miljöer att hantera naturkatastrofer, klimatförändringar och väderchocker, till exempel genom förebyggande stadsplanering. Det arbetet kräver bland annat tillgång till tillförlitliga data och alternativa platser att exploatera.
Läs: Climate, weather shocks and cities
Flygbilder hjälper forskningen att se bakåt
The Aerial History Project utgår från 1,7 miljoner flygfoton från 1930- till 1990-talet, som tidigare inte har varit tillgängliga men som nu håller på att digitaliseras och samköras med senare tiders satellitbilder. Dessa bilder kommer att kunna användas för storskalig forskning om olika förändringar över tid, till exempel urbanisering, klimatpåverkan och ekonomisk utveckling. Projektet är ett exempel på hur teknologiska framsteg kan tillgängliggöra historiska arkiv och data som kan användas i forskning. Metoder från maskininlärning möjliggör i sin tur storskalig bearbetning av information.
