Demokrati och mänskliga rättigheter är prioriterade frågor i svenskt bistånd. Sida satsar årligen mer än 5 miljarder kronor på att stärka demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen och en betydande del av dessa pengar kanaliseras till och genom civilsamhället. Samtidigt som det finns ett starkt fokus på civila samhället som målgrupp och aktör har det skett en rad förändringar under senare tid som påverkar förutsättningarna för att bedriva denna typ av bistånd.
Denna studie redogör för de förändrade förutsättningarna för bistånd till civila samhället och implikationer det kan ha för givare som Sverige.
Rapporten presenterades under seminariet New conditions and new actors – time to rethink civil society support?
Resultat
- Förutsättningarna för demokratibistånd och stöd till civilsamhället har förändrats så mycket att det är dags för givare att ”tänka om”.
- Sammantaget visar förändringarna på en utveckling mot ett mer aktivt medborgarskap.
- Framväxten av nya typer av civila medborgarrörelser innebär stora fördelar och potentiellt kan de bidra till att demokratin
utvecklas och fördjupas, men det finns också tydliga risker. - Utmaningen för biståndsaktörer blir att utforma strategier som kan utnyttja den positiva potentialen och samtidigt minska eventuella negativa effekter av stödet.
- Flera initiativ på EU-nivå syftar till att svara mot de aktuella förändringarna men givare behöver göra mer för att på ett ändamålsenligt sätt förhålla sig till den pågående utvecklingen och de nya förutsättningarna
Rekommendationer
Rapporten lyfter fram en rad rekommendationer för hur givare som Sverige bör utforma sitt stöd i den nya miljön:
- Givare bör använda sig av en strategi som går ut på att man tillämpar ett balanserat förhållningssätt och som möjliggör att man samarbetar med ett brett spektrum av aktörer.
- Givare bör samarbeta med nya aktörer och använda en mer explorativ ansats i förhållande till den etablerade kunskapen om civila samhället och dess roll.
- Givare bör anamma en mer systematisk strategi som svar på de restriktioner som idag finns i många länder.
- Givare bör anamma ett balanserat och nyanserat förhållningssätt vad gäller informations- och kommunikationsteknik (IKT) i syfte att kunna använda den potential som tekniken möjliggör.
- Sverige och andra givare bör göra mer för att koppla samman civilsamhällsaktörer över landsgränser.
Rapportförfattare
Richard Youngs, Professor vid University of Warwick