Sextortion innebär att en person missbrukar sin maktposition för att få tillgång till sex i utbyte mot en tjänst eller förmån. Ordet myntades år 2008 av the International Association of Women Judges. Detta eftersom det behövdes en ny term för att erkänna och belysa ett fenomen som handlar om både könsbaserat våld och korruption.
Åsa Eldén är en av författarna till rapporten Sextortion: Corruption and Gender-Based Violence. Den undersöker hur sextortion är ett hinder för hållbar utveckling, kartlägger kunskapsläget och ser närmare på sextortion i två fallstudier i Tanzania och i Colombia. Här berättar hon om varför sextortion är ett begrepp fler bör använda sig av.
Varför behöver vi prata om sextortion?
— Det finns en mängd aspekter kring sextortion som är svåra att hantera om man inte har ett namn för det. Benämner vi det inte finns en risk att det försvinner. När vi däremot sätter namn på företeelsen kan vi göra något åt det.
På vilket sätt hänger sextortion ihop med maktmissbruk och korruption?
— Sextortion handlar om att en person missbrukar sin maktposition för att få tillgång till sex i utbyte mot en tjänst eller förmån. Det är en korrupt handling där valutan är sex, och en sexuell handling där utbytet medför tvång. Det är just utbytet – ”quid pro quo” (tjänster och gentjänster) som gör att det blir en form av korruption, i stället för ”bara” sexuella trakasserier eller sexuella övergrepp.
Var inträffar sextortion?
— Det kan inträffa precis överallt. I vissa situationer där beroendeställningen är stark löper man större risk att bli utsatt. Ett exempel från Sverige är RFSL-rådgivaren i Stockholm som i april 2021 dömdes för våldtäkt. I det fallet har asylsökande berättat om hur rådgivaren utnyttjat sin position för att få sex i utbyte mot hjälp i asylprocessen. De asylsökande uttrycker enligt mediarapporteringen en stark rädsla för vad som skulle hända om de inte gick med på rådgivarens krav på sex. Även i fall där ens uppehållstillstånd är knutet till anställningsavtal finns en oerhört stark beroendeställning till arbetsgivare och överordnade. Civilsamhällesorganisationer som jobbar med ensamkommande som omfattas av gymnasielagen har påpekat att det förekommer sexuellt utnyttjande på arbetsplatsen. I dessa fall finns en berättigad rädsla att säga nej eller anmäla då priset blir för högt, eftersom man riskerar att förlora sitt jobb och därmed sin rätt att stanna i Sverige.
Hur var det med metoo, fanns fall av sextortion där?
—Allt inom metoo handlade naturligtvis inte om sextortion men det finns många inslag av det. De vittnesmål som handlar om övergrepp eller hot om övergrepp i utbyte mot något (till exempel löfte om befordran, tjänst, godkänd examination), eller som ett hot om att undanhålla eller förstöra något (till exempel betyg, intyg eller att sätta käppar i hjulet för någons karriär), där har vi sextortion.
Hur kan sextortion ta plats inom juridiken?
— Vi är inte jurister så vi har inte gått djupare in i frågan, utan hänvisar till en kartläggning av International Bar Association om den juridiska biten. Men i vår rapport berättar vi att det i Tanzania finns lagar som omfattar de aspekter som ingår i sextortion och som använts i flera fall. Även om sextortion alltså inte finns som ett eget brott, nämns det i policy på regeringsnivå (exempelvis i handlingsplanen mot våld mot kvinnor och barn), och det finns juridiska redskap som är möjliga att använda för att lagföra förövare. Vi behöver närmare undersöka vilka juridiska redskap och policyer vi kan behöva utveckla i olika nationella sammanhang för att juridiskt komma åt fall av sextortion.
Sverige bedriver en feministisk utrikespolitik, kan man säga att arbetet med det bör innebära att man också arbetar för att synliggöra sextortion både i Sverige och utomlands? Vad bör i så fall göras?
— Sextortion finns faktiskt med i den feministiska utrikespolitikens nya handlingsplan för 2021, vilket är mycket glädjande! Där står att utrikesförvaltningen ska uppmuntra kunskapshöjande om kopplingen mellan jämställdhet och korruption, och att det bland annat innebär att följa och delta i diskussioner om sextortion. Vi har flera förslag i vår rapport om hur en sådan policyambition kan implementeras. Vi menar att en viktig utgångspunkt är att introducera och använda en tydlig och ändamålsenlig definition. Vi ser ett behov av att länka samman policyområdena anti-korruption och jämställdhet/könsbaserat våld, så att sextortion inte faller mellan stolarna. Vi poängterar behovet av policy på olika nivåer och att man samarbetar med lokala organisationer som arbetar mot könsbaserat våld och med anti-korruption. Vi menar också att det är viktigt att arbetet mot sextortion är närvarande i utvecklingspraktik och att vi får mer kunskap.
Hur kan sextortion kopplas till mänskliga rättigheter och hållbar utveckling?
— Sextortion är i sig en kränkning av mänskliga rättigheter, rätten till frihet från våld och kroppslig integritet. Men det är också någonting som hindrar andra mänskliga rättigheter, som exempelvis rätten till utbildning, arbete under värdiga former, mark eller vatten, eller rättssäkerhet. Sida pratar om ett multidimensionellt perspektiv på fattigdom, som brist på resurser, valmöjligheter, makt, röst och säkerhet. Alla dessa aspekter av fattigdom gör de som riskerar att utsättas för sextortion mer sårbara, och sextortion fördjupar fattigdom.
I Tanzania finns ett begrepp för sextortion, i Colombia finns det inte, vad innebär det för de olika länderna?
— Det är viktigt att benämna sextortion eftersom det då går att synliggöra och göra något åt. Både i Tanzania och Colombia finns många berättelser om sextortion inom olika samhällsområden och på olika nivåer, och våra informanter beskriver hur det är en del av människors vardag. I Tanzania har man pratat om sextortion under många år, och det finns ett specifikt begrepp på swahili och policy som adresserar sextortion. Det gör att arbetet mot sextortion har något att ta spjärn mot, en utgångspunkt, samtidigt som vi ser ett stort glapp mellan policy och praktik. I Colombia – där det är ett fenomen som saknar namn – är det ännu svårare att synliggöra sextortion.
Vad är viktigast att lyfta om sextortion tycker du?
— Vem som bär ansvaret i fall av sextortion. Det ligger aldrig hos den som är i beroendeställning och utnyttjas, utan ansvaret ligger alltid hos den som missbrukar sin position, alltså förövaren. Utbytet, ”quid pro quo”, det som gör sextortion till en korrupt handling, gör att skammen och rädslan hos den som blir utsatt kan bli större. Det bidrar till att sextortion osynliggörs, både hos den som utsätter, blir utsatt och hos omgivningen.
Länk till rapporten hittar du i höger kolumn.
Intervju av Alfred Skogberg.
Foto: Outi Tuomaala.