I Sverige har minoritetsregeringar sedan länge varit regel snarare än undantag. Det har i forskningen hävdats att detta ökar behovet av kompromisser i riksdagen, och att riksdagens makt under senare år har stärkts, en så kallad reparlamentarisering. Behovet av, och möjligheten till, kompromisser ser sannolikt olika ut inom olika politikområden och graden av konflikt påverkas av områdets storlek och ideologiska motsättningar. Står biståndsområdet ut i detta avseende? Vilka förändringar har skett över tid?
I rapporten undersöker Thomas Larue två dimensioner på parlamentarisk konflikt. Dels skillnader i förslag på biståndsbudgetens storlek mellan oppositionspartierna och regeringen. Han visar här att konfliktnivån vuxit påtagligt sedan 2018.