EBA och Delmi sammanställer under våren kunskap om hur olika diasporagrupper i Sverige arbetar med bistånd och utveckling i sina ursprungsländer. Hur ser till exempel utmaningarna och samverkansformerna ut, och vilka drivkrafter ligger bakom arbetet? Sammanställningen identifierar kunskapsluckor och bidrar till ökad förståelse för diasporans potential som brobyggare mellan Sverige och andra länder.
Några områden som kommer att beröras är:
- Organisationsformer
- Finansieringsmodeller och typ av aktiviteter
- Hur diasporans biståndsarbete förhåller sig till det offentliga svenska utvecklingsbiståndet
- I vilken utsträckning det finns kopplingar till privat näringsliv och entreprenörskap i Sverige och i mottagarlandet.
Diasporans betydelse för länders utveckling beskrivs bland annat i FN:s migrationspakt Global Compact for Migration (GCM) från 2018. Det kan handla om remitteringar, humanitärt stöd vid kriser, stöd till civilsamhället eller ren filantropi. Global Compact for Migration | United Nations
Delmi har tidigare beskrivit hur diasporor kan påverka utvecklingen i sitt ursprungsland, genom kunskapsöverföring, freds- och återuppbyggnad eller investeringar (Olsson, 2016). Diaspora – ett begrepp i utveckling – Delmi
En Delmi-rapport från 2018 handlade om den somaliska diasporan i Sverige och humanitärt arbete: ”Somali Diaspora Groups in Sweden – Engagement in Development and Relief Work in the Horn of Africa” (Kleist, 2018). Den svensksomaliska diasporan – Delmi
Författare:
Erik Olsson och Annika Rabo
Projektledare på EBA:
Malin Ahrne och Ravneet Singh