Den globala vågen av autokratisering innebär bland annat att rättsstaten är på global tillbakagång, och att allt fler författningsvidriga maktövertaganden sker. Författningar är centrala för att upprätthålla samhällskontrakt, men författningar kan också missbrukas. I detta läge krävs reflektion över hur utländskt och internationellt stöd till författningsbyggande processer bör ges. Utifrån en sammanställning av trettio års […]
En korrekt redovisning av biståndets resultat är viktig av flera skäl. Det är viktigt ur ett ansvarsutkrävande perspektiv: lever den verksamhet som redovisas upp till uppdraget? Det är viktigt för internt lärande, för att kunna justera verksamheten i ljuset av uppnådda resultat. Det är i synnerhet viktigt för förståelsen för om det svenska biståndet bidrar […]
Denna underlagsrapport undersöker finansieringsportföljen för klimatåtgärder hos Sida, med fokus på projekt som genomfördes mellan 2017 och 2022. Författarna analyserar projektens egenskaper, såsom deras geografiska läge, sektor, typ av insats och finansieringskällor, för att förstå portföljens sammansättning och identifiera trender. Analysen visar att Sidas projekt för att minska klimatpåverkan främst fokuserar på förnybar energi och […]
Transparensen i det svenska biståndet är avgörande för att säkerställa dess effektivitet och ansvarsskyldighet. Denna rapport presenterar en omfattande studie av transparensen i det svenska biståndet, med särskilt fokus på Sveriges arbete med den internationella transparensstandarden, IATI-standarden. Författarna utforskar både de framsteg som gjorts och de utmaningar som kvarstår, och ger konkreta förslag på hur […]
I EBA-rapporten “The Long and Winding Road: Evaluation of Swedish Long-Term Development Cooperation with Liberia” utvärderas svenskt utvecklingssamarbete med Liberia under åren 2003–2020. Rapporten sammanfattar också de viktigaste lärdomarna inför framtida utvecklingssamarbeten. Rapporten visar att de långsiktiga effekterna av det svenska biståndet till Liberia har varit ojämna. Biståndet har till viss del bidragit till fred […]
Vid utdragna flyktingsituationer finns behov av mer långsiktiga lösningar än vad det humanitära biståndet kan finansiera. Sådana behov behöver finansieras av värdsamhällen eller med utvecklingsbiståndet. I korthet handlar de behoven om inkludering och ett meningsfullt samhällsdeltagande, vilket förutsätter en självständig handlingsförmåga (agens) hos såväl tvångsfördrivna som hos värdsamhällen. Denna studie fokuserar på insatser för varaktiga […]
Klimatinvesteringar och reformer inom miljöområdet löper stor risk att misslyckas om acceptansen är låg. När afrikanska länder utvecklar sina klimathandlingsplaner i enlighet med Parisavtalet är det därför viktigt att regeringar, biståndsgivare och andra aktörer har en god förståelse av vilket stöd det finns hos allmänheten för olika klimatpolitiska styrmedel. Det finns mycket lite kunskap om […]
Hur påverkar en ökad kvinnlig politisk representation främjandet av kvinnors intressen inom politik och policy, och under vilka förhållanden kan vi förvänta oss att kvinnliga politiker har ett positivt inflytande på beslutsfattandet? I denna avhandling undersöks sambandet mellan kvinnors beskrivande och substantiella representation och de institutionella och samhälleliga faktorer som påverkar detta förhållande?
Vilka är de underliggande faktorerna bakom det begränsade protestdeltagandet i semi-auktoritära regimer? Denna avhandling testar tillämpbarheten av teorier om politiskt deltagande och vilken roll individuella faktorer spelar för att förklara on- och offline-mobilisering i dagens Ryssland.
Hur påverkar bistånd demokratiseringsprocesser och medborgarnas attityder och idéer om demokrati? Denna avhandling utforskar hur bistånd och finansiella initiativ från demokratiska och autokratiska givare påverkar både nivå och kvalitet på demokratin i mottagarländerna.
Sedan det svenska statliga utvecklingsbiståndets begynnelse har, med växlande intensitet, såväl handelns roll för utveckling som den svenska handelns roll i biståndet diskuterats. Redan i det dokument som räknas som det svenska biståndets grunddokument (proposition 1962:100) skrivs att det finns ”anledning att uppmärksamma handelsförbindelsernas centrala betydelse för u-ländernas ekonomiska framåtskridande och deras viktiga roll som […]
Lokala och nationella organisationer och aktörer är först på plats vid humanitära kriser. De hjälper oförtröttligt, och de finns kvar när internationella organisationer lämnar. Trots det är de marginaliserade i det internationella humanitära systemet. Denna utvärdering undersöker hur Sverige lever upp till sina löften om ökad lokalisering.
Årsrapporten Biståndsanalys 2024 samlar kunskap, lärdomar och slutsatser från vår verksamhet under 2023 i ett tillgängligt, kort format. Läs om aktuella utmaningar och tendenser inom biståndet, samt ta del av spaningar inför framtiden. Under 2023 har EBA haft fokus på biståndspolitiken och politikens förändring. Frågor som behandlats är migration, feministisk utrikespolitik, biståndets styrning och forskningsbiståndets […]
De första fallen av acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) uppträdde i slutet av 1970-talet och sjukdomen utvecklades snabbt till en internationell epidemi under 80-talet. Vissa länder i Afrika har drabbats särskilt hårt, med en stor andel smittade i befolkningen. Sverige var ett av de länder som tidigt anslöt sig till den internationella insatsen för att bekämpa […]
Hur kan människor i glesbygd som lever i fattigdom få bättre tillgång till service och bättre inkomstmöjligheter? Det är en av frågorna som denna avhandling försöker besvara. “Marknader och marknadsplatser: Förändring och ekonomisk utveckling i glesbygd” använder olika former av satellitbilder för att besvara denna fråga, för att hantera utmaningar med bristen på tillförlitlig data.
Hur klarar handelsnätverk inom jordbruket och fiskeindustrin av omställningar och förändringar för att säkra hållbara livsmedelssystem, givet de kriser som vi står inför idag? Denna avhandling undersöker handelsnätverkens roll som sociala system, och deras kapacitet att reagera på förändringar i olika livsmedelssystem, baserat på fallstudier i Mexiko och Sydafrika.