FN:s samordnade appeller är de största uppropen för humanitär hjälp, och en central del i det världsvida humanitära systemet. 2017 uppgick det sammanlagda finansieringsbehovet till rekordhöga 25,2 miljarder US dollar. Det är nära dubbelt så mycket jämfört med fem år tidigare, men det finansiella underskottet ökar ännu snabbare.
Bristen på trovärdig information om underfinansieringens utbredning och effekter är slående. Denna studie undersöker därför vad vi vet och inte vet om följder av underfinansiering. Fokus ligger på tre länder – Tchad, Haiti och Somalia, och studien genomförs med djupintervjuer, analys av appell-dokument och litteratur, samt finansiell data.
Rapporten presenterades under seminariet The State of the Underfunded Humanitarian System.
Resultat
- Organen WFP, UNHCR och UNICEF som under 2017 stod för 55 procent av de uttryckta behoven och tog emot 62 procent av finansieringen. Drygt hälften av appellorganisationerna i Tchad, Haiti och Somalia fick inte någon finansiering alls.
- Sociala skyddsnät, vatten och sanitet, utbildning och skötseln av flyktingläger hör till de sektorer som genomgående får mindre än hälften av begärd finansiering.
- De mest utsatta landsdelarna finansierades bättre i respektive land men även dessa var ofta underfinansierade.
- Det är känt att underfinansiering leder till drastiska nedskärningar i grundläggande stöd men dokumentation och systematisk uppföljning av de yttersta konsekvenserna av underfinansiering för människor i behov av humanitär hjälp saknas dock.
Rekommendationer
- Humanitära organisationer behöver bli mer pålitliga när det gäller uppskattningarna av det humanitära behovet. De behöver också göra befintlig finansiering mer spårbar och förbättra registreringen av resultat.
- Givare behöver oftare använda appellerna som en grund för finansiering, förbättra samarbetet mellan sig och i mycket större utsträckning använda flexibla finansieringsformer.
Rapportförfattare
Sophia Swithern, konsult och knuten till Development Initiatives