Biståndsgivare har tidigare i flera landstudier försökt mäta och bedöma det externa stödets aggregerade långsiktiga effekter, men de resultat som presenterats har ofta haft en svag empirisk grund. Lärdomarna för biståndsgivare om hur den egna biståndseffektiviteten ska kunna förbättras har därför varit begränsade.
Utlysningen som låg till grund för denna rapport uppmuntrade utvärderare och forskare att ”tänka utanför boxen” och presenterade alternativa innovativa modeller för en landutvärdering.
Den här studien har två mål – dels att utveckla en modell för utvärdering av biståndsgivarens prestationer på landnivå, dels att tillämpa modellen på Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda.
De metoder som använts i studien är intervjuer och systematiska analyser av dokument. Hypoteser formulerades för att strukturera analysen och dessa är antaganden grundade på underförstådd kunskap och personlig erfarenhet, forskningslitteratur och analyser av dokument från Uganda.
Rapporten presenterades under seminariet Sweden’s support for development in Africa.
Lärdomar om modellen
- De interna faktorerna spelar oftast en indirekt roll i ett komplext orsakssamband och bidrar till biståndseffektiviteten. Faktorerna formas i samspelet mellan två system.
- De interna faktorerna är generiska variabler och därför kan samma modell och ansats användas även i andra länder.
- En rad faktorer som identifieras har koppling till tre processer: policy- och programutveckling, biståndsstyrning och genomförande, samt lärdomar och återkopplingssystem.
- En studie av interna faktorer är nödvändig men inte tillräcklig för att förstå vad biståndet åstadkommer. Om liknande studier ska göras i framtiden bör ansatsen breddas i fråga om deltagande, resurser och fokus.
Rapportförfattare
Stein-Erik Kruse, Nordic Consulting Group