De flesta fattiga människor i världen bor på landsbygden och de är oftast kvinnor, barn eller medlemmar av en etnisk minoritetsgrupp. Denna avhandling fokuserar på de mest utsatta och består av fyra artiklar med något olika fokus. De två första fokuserar på barn och humankapital medan de två andra undersöker jordbruksekonomin.
Rapporten presenterades under seminariet Drivers for development: advocacy, diversification, donations and endowments.
Resultat i huvudsak
- Etnolingvistisk bakgrund är centralt för sannolikheten att ett barn går i skolan. Det har en statistiskt signifikant inverkan, vilket stöder hypotesen att kulturella skillnader och normer bland språkgrupper påverkar förväntade kostnader och fördelar.
- Bland barn boendes i hushåll som är beroende av produktion från den egna gården är det cirka 3 procentenheter vanligare att ha arbete som huvudsaklig syssla och 2 procentenheter mindre att gå i skolan, jämfört med barn från mer diversifierade hushåll. De arbetar också fler timmar.
- Det är vanligare att hushåll styrda av kvinnor förlitar sig på inkomster från den egna gården och de är i allmänhet mindre benägna att diversifiera med lönearbete utanför jordbruket.
- 80 % av hushållen skulle påverkas negativt om priset på majs höjdes. Effekten skulle vara mindre bland urbana hushåll medan jordlösa hushåll på landsbygden skulle drabbas hårdast.
Rekommendationer
- Insatser måste fokusera på att få flickor in i skolan. Det kan till exempel göras genom riktade kontantstödprogram.
- Insatser bör fokusera på att ge hushållen tillgång till arbetsmarknaden.
- Sårbarheten för prishöjningar kan minskas genom att öka tillgången till sysselsättning utanför jordbruket eller genom att öka produktiviteten på gården.
Elin Vimefall är forskare vid Handelshögskolan i Örebro. Hon disputerade med sin avhandling Essays on child education, child work and the agricultural economy vid Handelshögskolan vid Örebro universitet I september, 2015.