Denna studie är en kartläggning av den finansiella styrningen av det svenska biståndet, från budgetpropositionens grova ramar till insatsnivå: Vem beslutar om vilka medel inom det svenska biståndet, till vilka ändamål, på vilka formella grunder? Vilket formellt utrymme har aktörer på olika nivåer att besluta om svenska biståndsmedel?
Kartläggningen har resulterat i ett antal reflektioner som leder till frågeställningar bortom vad som kan besvaras i denna rapport men som skulle kunna utgöra utgångspunkter i uppföljande studier.
Reflektioner
- Internationellt bistånd skiljer sig från andra budgetområden genom att omfattningen är satt genom ett utgiftsmål. Hur påverkar det styrningen av området?
- Medel som möjliggör fleråriga finansiella åtaganden, förefaller öka trendmässigt över tid. En intressant fråga att analysera närmare är hur väl dagens bemyndiganden svarar mot å ena sidan Sidas möjligheter till anpassning till oförutsedda händelser i omvärlden och å andra sidan regeringens möjlighet att styra biståndet.
- Att en stor andel av biståndet beslutas på utlandsmyndigheten bör kunna öka möjligheterna till kontextanpassning, flexibilitet och välinformerade beslut, men kan det också vara problematiskt ur ett styrningsperspektiv.
Rapporten är på engelska och är en översatt, förkortad och uppdaterad version av en tidigare publicerad EBA-studie (EBA 2016:06, ”Vem beslutar om svenskt bistånd? En översikt”). Revideringarna har gjorts av Mats Hårsmar med hjälp av Lena Johansson de Chateau.