I Sverige har det länge funnits ett särskilt stöd för att informera och kommunicera kring utvecklingssamarbetet och sedan 2010 styrs arbetet av en separat strategi. EBA-studien ”Informerad eller kunnig: Utvärdering av insatser för information och kommunikation om biståndet, 2010–2020” undersöker hur kommunikationsinsatser bidragit till att stärka allmänhetens kunskap om svenskt utvecklingssamarbete samt vilka faktorer som påverkat måluppfyllelsen.
Rapportförfattarna pekar bland annat på insatsernas bredd i termer av utförare, aktiviteter och kanaler. Opinionsmätningar tyder på att svenskarnas kunskaper om utvecklingsfrågor har stärkts under perioden 2010–2020 medan intresse och engagemang minskat. De insatser som studerats närmare når de grupper de riktar sig till, men effekter på målgruppernas kunskapsnivå är svåra att påvisa. Mediernas rapportering kring bistånd kan bidra till ökad kännedom, men medielogiken med dess snabba och fragmentariska nyheter skapar sällan någon djupare kunskapsutveckling.
Huvudsakliga slutsatser inför utformandet och genomförandet av nästa strategi:
- Infokom-arbetet kräver en fortsatt bred ansats, där ett flertal angreppssätt och perspektiv samt debatt, analys och granskning ges utrymme.
- Att en insats ska leda till kunskapsutveckling kräver ofta någon interaktiv komponent, särskilt i de fall där målgruppen är ointresserad av biståndsfrågor.
- Svenskarnas minskade intresse för bistånd försvårar infokom-arbetet och kräver en ökad förståelse för, och mer forskning kring, orsakerna till intresseminskningen.
- Regelbundna och fördjupande utvärderingar av insatser skulle öka utförarnas lärande kring vilka metoder som gynnar kunskapsutveckling.
Författare
Maria Grafström, docent, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score), Stockholms universitet
Cecilia Strand, lektor, institutionen Informatik och media, Uppsala universitet