Andelen av jordens befolkning som bor i städer har ökat det senaste decenniet. Samtidigt som urbaniseringen planat ut i många höginkomstländer väntas städer i låginkomstländer fortsätta växa kraftigt de kommande decennierna. En vanlig hypotes är att alltmer ogynnsamma klimatförhållanden och extremväder kommer att leda till en ökad urbanisering genom ökad migration från landsbygd till städer. I kapitlet Droughts and the growth of cities i Nicklas Nordfors avhandling, undersök författaren denna hypotes genom att estimera det långsiktiga förhållandet mellan torka och stadstillväxt – vilket mäts med hjälp av städers ”fotavtryck” – och konstaterar att torka leder till en långsammare urban tillväxttakt. Dessa resultat tyder på att negativa väderchocker inte nödvändigtvis leder till en förflyttning av människor till städer.
I kapitlet Rapid population growth and city shape undersöker författaren sambandet mellan befolkningstillväxt och sättet en stad växer på. Med hjälp av högupplösta data, om den fysiska miljön i städer, visar han att när städer upplever perioder med högre befolkningstillväxt växer de annorlunda jämfört med perioder med lägre befolkningstillväxt. Närmare bestämt expanderar städerna mer i områden som utsätts för risk för översvämning, tenderar att vara lägre byggda och är mer informella.
Resultaten tyder på att det kan finns utrymme att förbättra förutsättningarna för de växande befolkningarna i urbana miljöer att hantera naturkatastrofer, klimatförändringar och väderchocker, till exempel genom förebyggande stadsplanering.