Idag på internationella mensdagen (28 maj) publicerar EBA underlagsrapporten ”Mapping of Swedish Aid Addressing Menstruation”.
Sverige lägger ca 60 % av det totala hälsobiståndet på sektorn för sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR). Under de senaste tio åren har frågan om menstruation kommit att bli allt mer uppmärksammad i det svenska internationella utvecklingssamarbetet. Dock har en samlad bild av i vilken utsträckning menstruation synliggörs och prioriteras, och vilka insatser som gjorts, lyst med sin frånvaro. Genom att kartlägga och sammanställa relevanta policydokument, årsrapporter, data från OECD/DAC, Open aid och Sidas CSO-databas, samt genom informativa dialoger med relevanta aktörer och partnerorganisationer, har slutsatser kunnat dras om hur det svenska biståndet behandlar frågan idag.
Huvudsakliga slutsatser:
- Uppskattningsvis har ca 307 miljoner kronor lagts på insatser som på något sätt direkt lyfter, nämner eller belyser menstruation sedan 2013. Endast ett fåtal insatser är redovisade. Den sparsamma rapporteringen av mensrelaterade insatser kan ge intrycket av att färre insatser på området görs, än vad som faktiskt genomförs.
- Enligt flera aktörer och tidigare forskning bör menstruation lyftas bortom det biologiska perspektivet. Menstruation bör ses som en social funktion, på så vis att det är en fråga för policyutveckling och självbestämmande, jämställdhet och egenmakt för kvinnor samt för hållbar utveckling. Frågan bör således överlappa flera sektorer så som hälsa, jämställdhet, ekonomi, säkerhet, utbildning och arbetsmarknad.
- Mensrelaterade insatser ser överlag olika ut, och länder väljer att närma sig menstruation, kunskap och hälsa samt det existerande stigmat på olika sätt. Generellt är utbildningsinsatser för ökad medvetenhet, samt inkludering av män och pojkar en gemensam nämnare.
Rapportförfattare:
Elin Bergenlöv, Politices Masterexamen, Stockholms Universitet, tidigare bitr. utredningssekreterare hos EBA