Tydliga prioriteringar, insatser som utgår från den lokala kontexten, institutioner som möjliggör långsiktig utveckling samt ändamålsenlig utvärdering. Det var några av de centrala faktorer för resultat i biståndet som lyftes fram när myndigheter, forskare och internationella experter möttes i Stockholm den 19 februari för en konferens om evidensbaserat bistånd.
Lärandet i utvecklingssamarbetet behöver stärkas. Det innebär skarpare analyser av vad som driver långsiktig utveckling, metoder för att ta fram relevant evidens och en styrning som säkerställer att kunskap verkligen används i beslutsfattandet. Men lika viktigt är att använda all den evidens vi redan har, konstaterar professor Torbjörn Becker, ordförande för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
– Forskning, utvärdering och beprövad erfarenhet är kraftfulla verktyg för att fatta bättre beslut om insatser, metoder och prioriteringar. Men deras värde frigörs först när kunskapen når beslutsfattarna i en form som går att använda och agera på, säger Becker. Foto: Caisa Rasmussen
Vikten av inkluderande institutioner
Nobelpristagaren Simon H. Johnson, professor på MIT, betonar hur avgörande inkluderande och välfungerande institutioner är för långsiktig ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Han beskriver hur fattigdomen biter sig fast i länder med politiska och ekonomiska institutioner som gynnar en liten elit på bekostnad av stora delar av befolkningen.
Även Kenyas tidigare finansminister och centralbankschef Njuguna Ndung’u lyfter fram vikten av institutioner.
– Jag blir känslomässigt berörd när jag pratar om institutioner eftersom jag har sett hur viktiga de är, och vad som händer när de fallerar. Riktat bistånd kan stärka institutioners kapacitet. Så låt oss göra det. Låt oss bygga kapacitet! säger Ndung’u. Foto: Caisa Rasmussen
En ny strategi för en ny era?
Professor Rachel Glennerster, chef för Center for Global Development framhåller vikten av tydliga vägval och att beslut om bistånd kan stärkas genom att systematiskt väga kostnader, effekter och osäkerheter mot varandra. Hon lyfter även fram betydelsen av att arbeta med evidens på alla nivåer av biståndet: för att analysera och förstå problemen, för att identifiera lösningar och strategier och för att veta hur satsningar ska implementeras.
– Biståndet har varit enormt framgångsrikt! Antalet låginkomstländer har minskat dramatiskt, och vi har nu en verklig möjlighet att utrota fattigdomen. Men vi behöver en ny strategi för denna nya era, med färre satsningar i större skala, säger Glennerster. Foto: Caisa Rasmussen
Evidens i snabbt föränderliga miljöer
Megan Kennedy‑Chouane (Head OECD/DAC-EVAINet) beskriver hur tidigare kunskap kan vara användbar även när situationer förändras snabbt. I sådana kontexter handlar evidens ofta om att använda tillgängliga data och erfarenheter för att fatta mer informerade beslut, även om underlaget är begränsat eller ofullständigt.
Professor Tymofiy Mylovanov, rektor för Kyiv School of Economics verkar i en snabbt föränderlig omgivning och trycker på vikten av att inte bara rikta in biståndet på akuta situationer, utan att även bygga kapacitet för nästa kris.
Från analys till praktisk nytta
Professor Martina Björkman Nyqvist (Stockholm School of Economics), betonar att effektutvärderingar ger sina viktigaste bidrag när de inte bara visar om en insats fungerar, utan varför. Det kräver tydliga förändringsteorier, välformulerade mål och metoder som kan följa upp inte bara om, utan hur, insatser påverkar olika grupper.
Professor Jos Vaessen (Chief Evaluation Officer, Independent Evaluation Group, World Bank,) lyfter att utvärderingsmetoder måste anpassas till biståndets skiftande prioriteringar och komplexa kontexter. Han beskriver hur kombinationer av kvantitativa och kvalitativa metoder ofta behövs för att fånga hela bilden, och att datainsamling över tid är central för att förstå långsiktiga effekter.
Men används evidens för styrning och genomförande av biståndet? Professor Jörg Faust (Director, German Institute for Development Evaluation (Deval), pekar på att användningen av evidens inte bara är en fråga om metod, utan även om institutionell kapacitet och ansvarsfördelning. Många forskare lyfter betydelsen av att översätta och anpassa kunskap för att den ska bli användbar för styrning och praktiskt beslutsfattande. Jillian Popkins,(Chief Commissioner, Independent Commission for Aid Impact) menar att det också är viktigt att hitta balansen mellan lärande och ansvarsutkrävande.
Ett forum för gemensamt lärande
Myndigheter, forskare och internationella experter möttes i Stockholm den 19 februari för en konferens om evidensbaserat bistånd. Konferensen arrangerades av Utrikesdepartementets enhet för internationellt utvecklingssamarbete och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och leddes av bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Syftet var att fördjupa dialogen inom Team Sweden och att skapa en gemensam bild av hur kunskap kan omsättas i styrning och genomförande av biståndsinsatser.