Som en del av västvärlden är det lätt att vi i Sverige fastnar i synen på Kina som ett hot. Men det är långt ifrån en allmän bild i världen. För många länder är Kina tvärtom en viktig utvecklingspartner, inte minst nu när tidigare biståndsgivare drar sig tillbaka. Så hur ska vi se på och förhålla oss till Kina? I ett försök att svara på den frågan tar EBA nu fram en antologi om Kina som global aktör.
I dagarna har Kina samlat världens mäktigaste autokratiska ledare i ett toppmöte. Syftet sägs vara att skapa en ny världsordning med Kina i centrum, som ”motvikt” till USA och väst. Med på mötet var även Indiens premiärminister Narendra Modi. Att världens största demokrati deltar kan ses som ett tecken på att väst tappar i attraktionskraft.
– EBA ska genom sina studier ge kunskaper som kan förbättra svenskt bistånd. När det gäller Kina kan vi konstatera att det finns ett behov av fördjupad kunskap, säger Malin Oud, EBAs vice ordförande.
EBA tar nu därför fram en antologi där 14 författare, främst forskare, ger en fördjupad och nyanserad bild av Kina som global aktör och hur detta påverkar svenskt utvecklingssamarbete. Några teman i antologin är Kina som multilateral aktör, klimatfinansiering och den gröna omställningen, handelsstöd, global hälsa, samt Kinas inflytande över internationella normer.
När kan vi samarbeta med Kina?
En av antologins två redaktörer är Malin Oud, EBAs vice ordförande och verksam vid Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Malin har hela sitt yrkesliv studerat Kinas rättsutveckling, mänskliga rättigheter och internationella relationer, och även under lång tid verkat i landet.
– Viktiga frågor för svenskt och europeiskt bistånd är hur vi på bästa sätt kan fylla luckorna efter USA, inom vilka områden vi gör bäst nytta och vilka vi ska samarbeta med, säger hon. Därför blir det viktigt att ta reda på hur Kina tänker exempelvis inom områden som hälsa, klimat och miljö eller handel och infrastruktur. Svaren hjälper oss att ta ställning till när vi kan samarbeta och hur våra mål och motiv skiljer oss åt.
Vilka normer och värderingar styr Kinas globala arbete?
Antologins andra redaktör är Oscar Almén, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) där hans forskning har fokus på kinesisk säkerhetspolitik. Han har disputerat i freds- och utvecklingsforskning och har forskat om Kinas politik och samhälle i över 25 år.
– I tider då världens demokratier tappar mark i kampen om globalt inflytande är svenskt bistånd en nödvändig del i internationellt säkerhetsarbete och försvar, säger han. Kinas möjlighet att få genomslag för sitt narrativ har ökat i och med att USA har dragit sig ur multilaterala organisationer och avvecklat stora delar av sitt bistånd. I det sammanhanget är det viktigt att veta vilka normer och värderingar som styr Kinas globala arbete och hur olika delar av världen ser på Kina.
Allt större globalt inflytande
Från att ha varit ett fattigt land har Kina på bara några decennier utvecklats till en stormakt med världens näst största ekonomi. Kina har blivit en viktig långivare och finansiär av infrastrukturprojekt i Afrika, Asien och Latinamerika, och har fått ett växande inflytande inom olika FN-organ och organisationer.
– Många biståndsmottagare, framförallt likasinnade auktoritära regimer, uppskattar att Kina inte ställer samma krav som biståndsgivare från väst, kring exempelvis mänskliga rättigheter och transparens. Men innebär Kinas lån och investeringar en skuldfälla som i stället ger Kina inflytande på lång sikt? Detta och mycket mer kommer vi att försöka reda ut i antologin, genom konkreta exempel från olika delar av världen, säger Malin Oud.
Antologin beräknas bli klar i början av 2026.