Med EBAs DDB-serie ges nyligen disputerade doktorer möjlighet att presentera sin forskning med fokus på relevansen för utformningen av det svenska biståndet. Med detta för vi in kunskap om såväl ny forskning som nya forskare till regering, myndigheter och övriga intressenter. Den 6/9 2017 arrangerade EBA ett DDB-seminarium om Fred. Det svenska utvecklingssamarbetet ska, som ett av fem centrala perspektiv, genomsyras av ett konfliktperspektiv. Regeringen har angett som ambition att öka sitt fokus på freds- och statsbyggande genom att genomgående ta hänsyn till konfliktfrågor i utvecklingssamarbetet. Under detta seminarium presenterades tre avhandlingar som undersöker vilken roll religionen kan spela i främjande av fredsprocesser, hur man bygger varaktig fred på lokal nivå samt vad som påverkar olika typer av medlarstilar.
Emma Elfversson från Uppsala universitet inledde seminariet med att presentera sina slutsatser om hur strategiska och etniska intressen många gånger påverkar regeringars interventioner och benägenhet att lösa problem, framförallt på lokal nivå. Detta påverkar i sin tur effekten av sådana interventioner och parternas förmåga att nå en förhandlad lösning. Elfverssons forskning undersöker hur hållbar fred kan uppnås efter våldsamma lokala konflikter, och hon ställer sig frågor som; under vilka omständigheter ingriper staten? Kan statens intervention påverka konflikten negativt? Resultatet av forskningen visar bland annat att det är mer troligt att staten ingriper vid mer dödliga konflikter. Elfversson menar att om en eller flera etniska grupper finns representerade i centralmakten, d.v.s. om regeringen är partisk, är sannolikheten större för statlig intervention. I vilken utsträckning regeringen har förtroende hos parterna spelar såklart en stor roll.
Vidare pekar hon på att det i ekonomiskt viktiga regioner är mer sannolikt med intervention. Hennes forskning visar också att vid våldsam statlig intervention tenderar konflikten att trappas upp och bli våldsam igen. Det är viktigt att inte ta freden för given, våldet kan upphöra men om grunden för missnöjet finns kvar finns det kvar en grogrund för konflikt. I kommunala konflikter är den kontextualiserade kunskapen extra viktig.
Mathilda Lindgren fortsatte seminariet genom att presentera forskning som utforskar vad som påverkar olika typer av medlarstilar. Lindgren förklarar hur olika medlarstilar kan skilja sig åt genom att vara antingen direkta eller icke-direkta. Medlarstilarna kan också skilja sig åt i form av orientering, vad som är medlarens huvudsakliga fokus. Dessa stilar, menar Lindgren, skiljer sig beroende på kontext, konfliktintensitet och medlarens karaktärsdrag. Lindgrens forskning fokuserar på medlingstekniken, snarare än utkomsten av medlingen. Varför är det viktigt att kartlägga medlarstilar? Jo, för att kunna designa träningsprogram för medlare och lära sig mer om karaktärsdrag hos olika medlarrekryter och för att åsynliggöra och stötta en bredare rekrytering av medlare. Lindgrens resultat visar att medlarstilen tenderar att bli mer direkt vid högintensiva konflikter. Detta, menar Lindgren, kan bero på att man blir mer medveten om konfliktens kostnader när intensiteten ökar.
Den tredje presentatören var Sara Gehlin, vars forskning undersöker frågor om rättvis fred och religionens roll i fredbyggande processer. Gehlin menar att religionen är ett tveeggat svärd i det att det å ena sidan kan främja fred men å andra sidan starta och upprätthålla konflikt. Gehlins forskning undersöker om teologi kan vara en resurs i fredsbyggande processer och i så fall hur? Att utbilda för fred är ett teologiskt uppdrag och ett ansvar i vår tid, menar Gehlin. Behovet av att tolka religiösa texter på ett ansvarsfullt sätt är en viktig del i fredsbyggandet. Tyvärr ser Gehlin att debatten hittills handlat mer om vad religiösa aktörer gör, och mindre om vad religiösa aktörer tänker..
Kommentarer följde av Åsa Wallton, Sida och Jöran Bjällerstedt, UD. Wallton lyfter fram vikten av konfliktkänslighet och kontextkännedom och att det ofta kräver specialiserad och lokal kompetens. Det är viktigt att ha rätt person på rätt plats och kunna sätta samman mångdimensionella team, särskilt vid medling. Hur utses förresten en medlare? frågar sig Wallton. Bjällerstedt menade att freden ofta är svår att behålla i konfliktländer, men att den är ännu svårare att skapa. Bjällerstedt lyfte också det faktum att konflikterna och antal offer i världen ökar, något som framförallt SDG #16 adresserar. Vidare menade Bjällerstedt att det är det förebyggande arbetet vi vill uppnå, att se till att konflikt helt enkelt inte uppstår. I detta är medlarens roll viktig, det teologiska perspektivet viktigt, och viktigt att se till att kommunala konflikter inte eskalerar och blir nationella eller t.o.m. internationella. Wallton pekar också på vikten av att forskning och policy möts vilket hon tycker sker för sällan – EBAs DDB seminarium är ett välkommet undantag tycker hon.
Moderator Johan Schaar, EBA, avslutar seminariet genom att lyfta att de olika perspektiven bidragit till en livlig diskussion, som ofta återkommit till individens betydelse; den religiösa identiteten och det som genererar ett handlade och vad som påverkar medlarens agerande. Vi fick berättat för oss att Sveriges konfliktförebyggande arbete i FNs säkerhetsråd har lett till en bättre atmosfär i rådet. Apropå vikten av att arbeta på individnivå. Slutligen menar Schaar, att en annan viktig faktor för att nå fred är att biståndet och politiken förstår varandra. Där finns ännu saker kvar att göra, men detta seminarium är ett steg i rätt riktning.